Innovationer från LTH

På institutionen för elektrovetenskap vid LTH har den första radarn som kombinerar låg energikonsumtion och hög precision utvecklats i en minimala komponent (0,3 cm2). Med mindre än en milliwatt i effektförbrukning kan Acconeers radar upptäcka flera objekt samtidigt och räkna ut deras hastighet. Radarn kan mäta absoluta avstånd med millimeter precision och relativa avstånd med en felmarginal på tiotals micrometer och till och med känna igen olika material. Oroar du dig för att någon gömmer sig i din garderob? Öppna inte! Acconeers radar är så känslig att den kan känna om något med puls står bakom dörren.

Livet som tillverkningsrobot brukade vara hjärtlöst. Arbetare som tappat precision av förslitningar eller felkonstruktion förlorade jobbet till nyare eller dyrare ersättare. En sliten robot blev i bästa fall en kollegas reservdelar. Detta var innan LTH:s forskning inom produktiv robotik gav industrirobotarna precisionen tillbaka. Algoritmer framtagna inom RobotLab LTH ligger till grund för bolaget Cognibotics och gör industrirobotar medvetna om sina avvikelser och får dem att själva kompensera för mekaniska fel som tidigare hade skickat dem i smältdegeln.

På LTH finns en av de främsta forskningsmiljöerna i världen för nanoteknologi. Från centret NanoLund har bland annat teknikföretaget Glo avknoppats med Google som delägare. Innovationen som föranledde Glo är nanotrådar, som möjliggör mikroskopiska lysdioder minst tio gånger mer energieffektiva än glödlampor. Mikro-LED väntas bli en viktig del i nästa generations displayer för telefoner, klockor och VR-glasögon, med individuellt styrda röd-, grön- och blå-emitterande dioder. Samma teknik kan användas för att alstra människovänligt ljus (Human Centric Lighting) som höjer koncentration och välmående.

Trots att 2 000 cyklister skadas allvarligt varje år använder bara en av tio svenskar hjälm. Många avstår på grund av cykelhjälmens töntanstrukna profil och otympliga utformning. I mitten på 2000-talet tröttnade två LTH-studenter på alla fula cykelhjälmar. För sitt examensarbete i industridesign skapade de en ny typ av huvudskydd för cyklister, Hövding. En stilriktig krage med sensorer programmerade att utlösa en airbag som sväljer kraniet på mindre än 0,1 sekunder. Vid Stanford University utvärderades risken för hjärnskakning till åtta gånger mindre med Hövding än med en vanlig cykelhjälm.

Mapillarys mobilapp sätter användarnas fotografier på marknivåkartan. Bilder tagna med Mapillary laddas upp till en server som känner av var fotografen är. Avancerad bildanalys identifierar föremål i bilderna – som skyltar, lyktor och bänkar – och skapar detaljerade gatuvykartor. Användarbidragen håller Mapillary bättre uppdaterad än andra karttjänster och täcker större områden – allt från motorvägen mellan Kinshasa och Bandundu till läskiga stigar i Veberöd. Idéerna bakom tekniken har rötter i bildanalysgruppen vid Matematikcentrum där två av grundarna forskat.

Tidigt 1990-tal kom genombrottet för Rickard Östes forskargrupp. På avdelningen för industriell näringslära vid LTH fokuserade forskningen på laktosfri mjölk, men Rickard Öste tittade på växtbaserade mjölkalternativ. Den ljusgrå havredryck de gjort i laboratoriet på kemicentrum var både laktosfri och näringsriktig. Dessutom var den god. I bästa fall kunde vegetabilisk mjölk konkurrera med den animaliska och minska mejeriindustrins negativa miljöpåverkan. Rickard Öste och hans kollegor patenterade havreinnovationen och grundade 1994 företaget som i dag heter Oatly.

Under sin studietid blev industridesignern Mehrdad Mahdjoubi involverad i ett Marsprojekt mellan LTH och Nasa. Hans uppgift var att komma på hur astronauter kan överleva med mindre vatten i rymden. Lösningen blev en teknik som med sensorer, UV-ljus och filter renar och återvinner vatten. I sitt examensarbete använde Mehrdad Mahdjoubi teknologin för att utveckla en dusch som förbrukar en tiondel så mycket vatten som en vanlig helkroppstvagning. En tiominuters dusch slukar vanligtvis 100 liter vatten och fem kilowattimmars energi. Orbital Systems senaste produkt gör jobbet med mindre än fem liter vatten och bara en kilowattimme.

På 1980-talet avled oväntat patienter som genomgått svåra men lyckade operationer. Stark antibiotika dödade goda tarmbakterier samtidigt som sondmatning höll tarmen sysslolös och gjorde att den läckte bakterier som angrep vitala organ. På sjukhuset i Lund fick man råd av LTH:s livsmedelsteknologer att mata in fermenterad havrevälling direkt i tarmen. Fakultetens mikrobiologer undersökte bakteriekulturen i friska tarmar och hittade mjölksyrabakterien Lactobacillus plantarum 299v som hindrar tarmläckage. Havre fermenterad med Lp 299v blev succé. Opererade patienter med organkollaps tillfrisknade med drycken som fick namnet Proviva.

År 2014 prisade kosmetikakedjan Lush LTH-doktoranden Henrik Johansson. Förutom att ägna sig åt tvål som liknar ost propagerar Lush mot djurförsök. Vid avdelningen för immunteknologi hade Henrik Johansson varit med och utvecklat ett sätt att testa kemikaliers allergiframkallande egenskaper utan att blanda in djur. Metoden ”Genomic Allergen Rapid Detection” (GARD) undersöker hur immunförsvarets celler påverkas av kemikalier. Med analys av cellernas reaktion kan testmetoden förutsäga om ett ämne är allergiframkallande. Genombrottet i allergiforskning blev grunden till bolaget Senzagen.

Nästan alla hudkrämer innehåller ämnen som håller olja och vatten samman. Detta gör krämen mjuk och lätt att applicera, men vissa syntetiska tillsatser orsakar hudirritationer och är inte naturligt nedbrytbara. Naturliga alternativ har emellertid varit både sämre och dyrare. Speximo grundades 2012 efter att forskare från livsmedelsteknik på LTH upptäckt att en stärkelse effektivt kan kapsla in olja i vatten. Med stärkelsepartiklar från quinoa kunde forskarna skapa naturliga, stabila och skonsamma hudvårdsprodukter.

LTH:s kemitekniker Ola Wallberg och Christian Hulteberg har listat ut hur skogen kan omvandlas till miljövänlig bensin. I trädens fibrer finns lignin, ett sammanbindande ämne som kan destilleras till energirik olja. Oljan går att raffinera till ligninbensin som är kemiskt identisk med petroleumbensin, men släpper ut 80 procent mindre koldioxid. För att få ut innovationen på marknaden bildades bolaget SunCarbon som utvinner ligninolja ur restprodukter från papperstillverkning. Planen är att introducera blandningar av biobensinen och vanlig bensin på svenska tankstationer år 2021.

Watersprint tillverkar små vattenrenare med ursprung i avdelningen för teknisk vattenresurslära på LTH. Tekniken bygger på led-dioder som alstrar ultraviolett ljus och renar vatten från bakterier, virus och parasiter. Enheterna behöver bara 12-24 volt för att fungera och kan drivas på energi från exempelvis en solpanel. Företaget har tidigare arbetat med Nobelpristagaren Muhammad Yunus i Bangladesh. I dag arbetar Watersprint för att förhindra legionärssjuka i svenskt kranvatten, och samarbetar med parter ibland annat Kongo, Uganda och Nigeria för framställning av rent dricksvatten.

Renläriga bilister vill framåt – stampa på gasen och blåsa förbi de som sniglar sig fram i innerfilen. Bilköer är därför mycket förnedrande för bilisterna. På Matematikcentrum har Alexandros Sopasakis utvecklat en applikation som kringgår plågsamma trafikstockningar. Tjänsten informerar om den aktuella trafiksituationen, men samlar också trafikdata för att identifiera när och var framtida köer kommer att uppstå. Användaren får förslag på bästa avresetid och rutt för att minska incitamenten att lägga sig på signalhornet och öka livskvaliteten för alla inblandade.