Arkitektur och byggd miljö

Forskning och utbildning vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö handlar om arkitektur, stadsbyggnad och byggd miljö i stort, dess tillkomst, förändring och utveckling över tid. Mänskliga upplevelser och beteenden liksom fysisk utformning och tekniska aspekter av den byggda miljön är ett gemensamt intresseområde för institutionens forskning. Begreppet hållbara livsmiljöer fångar intresset för miljöer som ram för de liv som levs.

 Arkitektur och byggd miljö

Forskning bedrivs framför allt inom följande områden:

Ämnet Arkitektur, form och design fokuserar på själva skapandet av arkitektonisk form där arkitektur förstås som en rumslig materiell praktik vilken genererar sociala, kulturella och ideologiska betydelser. Vi intresserar oss bland annat för hur arkitektur kan användas som ett redskap för att utmana normer och konventioner inom byggandet eller hur spekulativ design och materiella experiment kan fördjupa arkitektoniskt tänkande och visa på alternativa framtida verkligheter. Centralt för ämnet är att kritiskt förhålla sig till och aktivt utveckla relationen mellan arkitektur som formskapande ämnesdisciplin och arkitektur som professionell praktik.

Vårt arbete fokuserar på arkitektur sett i dess teoretiska, kulturella och historiska sammanhang. Vi fokuserar på effekterna och konsekvenserna av befintliga byggda och obebyggda miljöer.

Detta inkluderar frågor som:

• Hur utvecklas och förvandlas den byggda miljön?
• Hur använder och underhåller vi den byggda miljön?
• Hur kan vi förstå och kontextualisera arkitektur på olika (och ständigt nya) sätt?
• Hur kan vi förstå de olika roller som arkitektur kan ta i olika samhällen och kulturer, och hur kan vi kommunicera och diskutera detta i olika discipliner och samhällssammanhang?

Inom ämnesområdet Boende och bostadsutveckling studeras boende och bostadsutveckling i urbana områden och ur ett internationellt perspektiv. Detta innefattar planering, design, produktion, användning och förvaltning samt förhållandet mellan bostaden och dess omgivning från kvarters- till stadsnivå.

Målsättningen är att förstå hur processen som leder till bostäder av god kvalitet och hållbar utveckling kan förbättras, framförallt för låginkomsttagare med tonvikt på utvecklingsländer. Ämnet är tvärvetenskapligt och forskningen är till stor del baserad på fältstudier med såväl kvalitativa som kvantitativa metoder.

Exempel på pågående forskning; brukarinflytande vid återuppbyggnad efter naturkatastrofer, boende i gemenskap för att öka integration, förhållandet mellan urban design och mikroklimat, hushållsenergi kopplad till människors livsstilar, hållbar urban bostadsutveckling relaterad till socio-kulturella aspekter, utvecklingsprocesser i informella bosättningar, organiserat självbyggeri som ett verktyg för mobilisera resurser och gemenskap, samt energianvändning och termisk komfort i byggnader.

Nyckelord: samhällsplanering, katastrofförebyggande, social integrering, bostadsfinansiering, genusperspektiv i planering, FN:s milleniemål, slumområden

Miljöpsykologi bedriver forskning med fokus på samspelet mellan människa och miljö ur individens perspektiv.

Ämnet behandlar hur människan upplever sin omgivning och påverkas av den, samt hur människan genom sitt beteende påverkar miljön.

Forskningen omfattar relation till både den fysiska och den sociala miljön utifrån olika gruppers behov inklusive barn och äldre.

Miljöpsykologi tar ett helhetsperspektiv på miljön och individen studeras i förhållande till interiörer, stadsrum, landskap och globala miljö förhållanden. Forskningsresultaten har praktisk betydelse för förståelsen av individens roll för att nå många av de globala hållbarhetsmålen.

Nyckelord: miljöpåverkan, mänskliga behov, upplevelser, helhetssyn, färgupplevelser

Ämnet Urban design och urbanism handlar om undervisning och forskning som rör stadsplanering och utformning av det offentliga rummet, där ämnet vill verka för en hållbar utveckling. Här ingår bland andra lärare från SUDes, (masterprogram för hållbar stadsgestaltning).

Forskningen inom ämnet handlar framförallt om studier av stadsrummet och dess möjligheter. Vidare studeras frågor om social segregering, blågröna lösningar i öppna stadsrum, stöd för hållbara vardagliga aktiviteter, samt hur rumslig gestaltning och materialitet påverkar människans interaktioner.

Nyckelord: urbanitet, urbanism, stadens utformning, stadsutveckling, vardagsliv, urbanteori