Kemiska institutionen

Kemiska institutionen utgör merparten av Kemicentrum som är Nordens största enhet för utbildning och forskning i kemi. Institutionen tillhör både den tekniska fakulteten (LTH) och den naturvetenskapliga fakulteten (LU). På den tekniska sidan ges undervisning på programmen för Kemiteknik, Bioteknik samt Ekosystemteknik.

 Kemiska institutionen

Forskning bedrivs framför allt inom förljande områden: 

Som namnet antyder, sammanför Biofysikalisk kemi flera discipliner. Här studeras främst proteiners fysikaliska egenskaper, rörelsemönster och växelverkan med andra molekyler. Till sin hjälp har forskarna flera analysmetoder, bland annat kärnmagnetisk resonans (NMR) och datorsimuleringar. Resultaten är av grundläggande betydelse för biomedicinska och biotekniska tillämpningar.

Nyckelord: NMR spektroskopi, relaxationsdispersion, kärnspinnrelaxation, magnetresonans-avbildning, molekyldynamiksimulering, proteindynamik, protein-vatten och protein-substrat växelverkan, proteinveckning, proteinstabilitet, proteinaggregering

Bioteknik är den industriella användningen av levande organismer, eller delar därav, för att producera livsmedel, läkemedel eller andra produkter. I Lund är forskningen bred och omfattande. Viktiga områden är biogasproduktion från jordbruksrester, utveckling av miljöanpassade kemikalier, biologiska metoder för att ta hand om miljögifter, studier av enzymer från mikroorganismer som lever under extrema förhållanden, separation av biomolekyler, genteknik samt odling av mikroorganismer och kontroll av biologiska processer. Inom många av forskningsområdena ingår även molekylärbiologiska studier.
Nyckelord: Grön kemi, enzymteknologi, bioseparation, fermentation, molekylärbiologi, genteknik, miljöbioteknik, nya mikroorganismer, bakterier och svampar, extremofiler

Organisk kemi är en klassisk kemisk vetenskap, som ursprungligen innefattade allt levandes kemi. Exempel på den forskning som bedrivs i Lund av organiska kemister anslutna till den tekniska fakulteten är studier av hur växter, svampar och andra organismer framställer s k sekundärmetaboliter och hur dessa kan tänkas vara användbara som läkemedel, samt hur designade små molekyler kan hjälpa oss att förstå hur biomolekyler såsom kolhydrater, proteiner och DNA fungerar och kan påverkas. Mycket av forskningen är inriktad mot läkemedelstillämpningar.  Enheten tillhör både tekniska och naturvetenskapliga fakulteten.

Nyckelord: naturprodukter, strukturbestämning, syntes, QSAR, kolhydrater, cancer, antibiotika

Polymer- och materialkemi är en kombination av ämnena  materialkemi och polymerteknologi. Inom materialkemi studeras hur struktur och sammansättning hos olika material hänger ihop med deras egenskaper. Forskning sker främst på oorganiska material men även i kombination med organiska och biologiska material. Målet är att utveckla nya material för bl a nanoelektronik, bränsleceller, katalysatorer och benersättningscement.

Inom polymerteknologi är forskningen inriktad på studier av relationer mellan polymerers (stora kedjeformiga molekyler) struktur, framställning, bearbetning och egenskaper. Exempelvis undersöks nya polymera material för förpackningsändamål, medicinska tillämpningar, bindemedel i färg, och för batterier och bränsleceller. Polymermaterial är vanligt, t ex finns polymer i plast och gummi.

Nyckelord: Elektronmikroskopi, mikroanalys, materialsyntes,  biopolymerer, nanokompositer, jon- och protonledande polymerelektrolyter, polymera dispersioner och filmer, mekaniska, termiska och transportegenskaper, fotografera atomer

Analytisk kemi, som är ett av de grundläggande kemiämnena, tillämpas i syftet att karaktärisera olika prov, det vill säga att fastställa hur de är uppbyggda, vilka kemiska ämnen de innehåller och hur mycket av respektive ämne de innehåller. Viktiga tillämpningsområden är inom livsmedel, miljövetenskap, bioteknik/bioenergi, medicinsk och farmaceutisk vetenskap. Forskning inom analytisk kemi syftar till att utveckla nya analystekniker och metoder. Forskningsområden inom bioelektrokemi, ”grön” extraktionsteknik och kromatografi, elektroseparation, chip-teknologi, masspektrometri och in-situ Raman spektroskopi.

Nyckelord: biobränsleceller, superkritisk extraktion och kromatografi, vätskemembranextraktion, ytvågsteknik (SAW), proteomic, metabolomic, in-situ analys

Teknisk mikrobiologi handlar om att studera och styra processer i mikroorganismer (bakterier, jästsvampar m.m.). Ett syfte är att effektivisera, kvalitetsutveckla och miljösäkra industriella jäsningsprocesser, t ex utvinning av etanol från energiskog. Andra projektområden är livsmedelsmikrobiologisk forskning samt biokatalys av kemikalier för läkemedelsutveckling.
Nyckelord: bioetanol, biokatalys, biovätgas, diagnostik, jäst, matsäkerhet, metabol teknologi, mjölksyrabakterier, PCR, polymerer, virulens

Tillämpad Biokemi verkar inom biokemi, enzymteknologi och genteknik. Forskargrupperna ägnar sig åt att förbättra stabiliteten och aktiviteten hos proteiner, utveckla nya separationsmetoder för biomolekyler samt att genmodifiera växter för bättre tork- och frosttålighet. Polymera material (ett slags plast) med antikroppsliknande egenskaper, bionanoteknologi för minatyriserade biosensorer och förenklad hantering av miljöfarligt avfall är andra nyckelområden.
Nyckelord: genteknik, celler, kromatografi, molekylär avtrycksteknik, protein engineering, växtbioteknik, Blod – konstgjort, superkritisk koldioxid extraktion, kalorimetri, miljöfarligt avfall – hantering