Tre LTH-forskare får ERC Consolidator Grant

Enrico Ronchi, forskare i brandteknik, utvecklar nya sätt att skapa en inkluderande evakueringsdesign för byggnader. Det handlar om att hitta nya sätt för nödutrymningsvägar som är anpassade även för utsatta grupper som äldre och personer med funktionsnedsättningar.

– Den växande effekten av klimatförändringar, åldrande befolkningar och geopolitiska osäkerheter har gjort behovet av inkluderande nödutrymningar mer angeläget än någonsin, säger Enrico Ronchi.

Inom ERC-projektet Egressibility kommer han att bygga upp ett tvärvetenskapligt team som ska utföra en massiv datainsamling av beteenden och använda dessa data för att utveckla en inkluderande maskininlärningsmodell (enligt principerna för etisk AI) som kan förändra evakueringsdesignen genom det så kallade egressibility-konceptet. Bland annat kommer multi-sensoriska Virtual Reality (VR)-experiment att genomföras vid Safety Hub på Campus Helsingborg för att där kunna studera mänskligt beteende under olika nödutrymningsscenarier.

– ERC är en karriärförändrare eftersom det ger generös finansiering, prestige och frihet som öppnar upp otroliga möjligheter för en forskare. ERC kommer att möjliggöra ett paradigmskifte inom evakueringsforskningen och driva på förändringar som leder till ett säkrare, rättvisare och mer inkluderande samhälle, säger Enrico Ronchi.

Projekt: Egressibility: a paradigm shift in evacuation research 

Per Augustsson, forskare i biomedicinsk teknik, utvecklar nya instrument för att separera celler och nanopartiklar med ultraljud. Ljud innehåller energi som kan generera krafter på mikroskopiska föremål som blodkroppar och biologiska nanopartiklar. 

Blod består mestadels av röda blodceller, men innehåller även vita blodkroppar som är en del av immunförsvaret. I blodet hos personer som drabbats av cancer kan det även finnas så kallade cirkulerande tumörceller som tros spela en roll för hur cancer sprids mellan olika organ i kroppen. Det är av vikt att kunna separera ut olika typer av celler ur blodet för att kunna undersöka dem i detalj. 

Genom att studera fysiken hos ultraljudsvågor som interagerar med vätskor och mikroskopiska objekt kan man hitta nya metoder för att förbättra diagnos- och behandlingsmöjligheterna för metastaserande sjukdomar, som cancer.

– Genom att använda ultraljudsbaserad teknik kan vi identifiera och isolera sällsynta celler i blodet genom att utnyttja deras unika mekaniska egenskaper. Detta tillvägagångssätt möjliggör exakt karakterisering av tusentals celler, vilket möjliggör utveckling av nya metoder för att separera undergrupper av celler från andra blodkomponenter, säger Per Augustsson.

Resultaten förväntas förbättra förståelsen för sällsynta cellers funktioner och stödja arbetet med att förfina cancerdiagnoser och behandlingsstrategier.

– Anslaget betyder kontinuitet för den nyfikenhetsdrivna forskning som jag bedriver. Det betyder att jag kan behålla nyckelpersoner i min forskargrupp i ytterligare fem år, inklusive mig själv. Det betyder även att jag kan nyrekrytera postdoktorer och doktorander som kan få en utbildning i ett utmanande och spännande projekt, säger Per Augustsson.

Projekt: HUMPH, High-power ultrasound for multiparameter single-cell mechano-phenotyping

Mikkel Brydegaard, lektor på fysiska institutionen, använder sin bakgrund som elektroingenjör och atomfysiker för att utveckla laserverktyg som kan ge helt nya insikter i insekters ekologi och diversitet.

Genom att kombinera biofotonik (dvs. ljusets växelverkan med biologisk vävnad) med laserbaserad fjärranalys för miljöövervakning eftersträvar han och hans forskargrupp att studera levande organismer i sina naturliga miljön, i stället för att plocka in dem i laboratorier och vakuumkammare. Därvid kan man snabbt mäta och utvärdera effekten på antal och artrikedomen i fält vid tilltag så som blomstrimmor eller nya våtmarker. I dagsläget är räknandet och klassificeringen av tusentals arter enormt resurs- och tidskrävande. 

– I dagsläget kan instrumentet räkna hundra tusentals insekter per dygn och särskilja flera hundra sorter i fält. Målet är bidra till att snabba upp processen att hitta effektiva åtgärder för biodiversiteten, säger Mikkel Brydegaard.

Inom det nya ERC-projektet HyperSense, ska det byggas fyra nya prototyper av så kallade hyperspektrala lidar (laser radar). De nuvarande lidarsystemen har oftast en eller några stycken våglängder. Det nya konceptet ska leda till lidar med flera hundra spektralband, som kan härleda detaljer inom biosfären och biologiska mål på båda mikro-, nano- och picometer- storlekar. Tillämpningar inkludera klassning av pollen på bin, virus i insekter, hårväxt på mygg, knots navigation samt diversitet av zoo-plankton.

Projekt: HyperSense, Remote Microscopy, Nanoscopy and Picoscopy by Hyperspectral Lidar

Dessutom får Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, samt Yafa Shanneik, gästprofessor i islamologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap också var sitt Consolidator Grant.