Tillsammans kan vi stärka forskning och tillväxt inom hållbar industri

Fenomenet kallas reshoring, och det handlar bland annat om att svenska företag tar ”hem” sin produktion igen, efter att ha förlagt den till exempelvis länder i Asien. Pandemin, men också digitaliseringen, tycks ha förstärkt trenden att företag väljer att etablera eller förbättra fabriker i exempelvis Sverige med hjälp av innovationer och rationella processer. Robotisering och AI, liksom ökad riskmedvetenhet, kan ge ytterligare skjuts åt denna utveckling.

Samtidigt finns det gott hopp om att många svenska företag kan bli vinnare tack vare att vi i Sverige har tillgång till avancerad kompetens – läs skickliga ingenjörer – när det gäller hållbarhetslösningar och ”grön” teknik.

Ett plus ett blir lite mer?

Från mitt perspektiv ser jag ett gyllene läge för svensk industri och svenska lärosäten att samverka, så att ett plus ett blir mer än två. 

För oss på LTH är samverkan naturligt och vi ser redan hur långsiktiga samarbeten med industrin leder oss till frontlinjen för hållbara lösningar. Vi arbetar för fullt med att skapa förståelse hos forskningsfinansiärer, beslutsfattare och allmänheten för att stora och ibland svidande investeringar i världsledande forskningsmiljöer är viktiga för både industrin och forskningen, och en förutsättning för tillväxt i Sverige:

Ska svenska industrier fortsätta att ligga i global framkant när det gäller att leverera säkra och resurseffektiva produkter och system, då behöver LTH liksom andra lärosäten se till att spjutspets möter spjutspets. Utan starka forskningsmiljöer, och utan ett flöde och utbyte av kompetenser, ingen svensk industri i global, hållbar och digital framkant. 

Tekniska eller ingenjörsmässiga framsteg kan förstås leda till innovationskulturer och exportframgångar som i sin tur leder till extra kronor i statskassan och välfärden. Att vi lyckas med detta handlar också om att bidra till omställningen till cirkulär och hållbar produktion – och om att bidra till att uppnå Agenda 2030-målen. 

"Ser exempel varje dag"

Att LTH:s problemlösning inom teknik, arkitektur och design kan göra skillnad för miljö och människors livskvalitet är ingen överdrift – det är något jag ser exempel på varje dag. Som rektor arbetar jag hårt för att vi ska nå ännu lite längre i våra forskningsframgångar genom strategisk samverkan med industrin, där vi arbetar tillsammans för ömsesidig nytta och för att lösa en mängd relevanta (samhälls-) problem och bidra till hållbar utveckling och tillväxt. 

Häromveckan annonserade vi exempelvis ett strategiskt samarbete med Volvo Cars som både breddats och fördjupats och som handlar om elektrifiering, trådlös kommunikation, mjukvara inom säkerhet, hållbara material samt maskininlärning och AI. 

Ambitionen är att befintliga och framtida teknologier inom dessa områden ska bidra till hållbar tillväxt, innovation, attraktivitet och ökad konkurrenskraft för både LTH och Volvo Cars.

Nytt samarbete mellan LTH och Volvo Cars

Vattenhushållning och livsmedelsproduktion

Andra spännande exempel där vi på LTH arbetar nära industrin och till nytta för samhället är näringslivets vattenhushållning. Här har vi ännu ett starkt LTH-forskningsfält där samverkan kan leda till att vi konkret kan lösa både vattenbrist och rent vatten för att bidra till fungerande, cirkulära system när nya fabriker etablerar sig i Sverige eller Norden.

Vår livsmedelsforskning kan förhoppningsvis också bidra till regeringens målsättning om ökad och hållbar produktion av livsmedel för hållbar tillväxt i hela landet. Genom stärkt samverkan och forskning i livsmedelsområdet skapar vi förutsättningar för att en sådan målsättning ska lyckas, i synnerhet då livsmedelsproduktion är en viktig del i det skånska landskapet. 

"Regeringen förstärker svensk livsmedelsproduktion" – Pressmeddelande på regeringens webbplats

Om Northern Lights on Food — på LINXS webbplats

Utveckla materialen som möjliggör klimatomställning

LTH och Lunds universitet har redan idag ledande och starka forskningsmiljöer inom bland annat nanoteknik och halvledarforskning – områden som blir avgörande för framtiden eftersom de exempelvis kan förse oss med nya material som möjliggör klimatomställning, med nya generationer av energisnåla datachip. 

Så sist men inte minst vill jag betona att vi på LTH och Lunds universitet ser väldiga möjligheter med de stora forskningsanläggningarna ESS och Max IV, omkring vilka ett nytt, världsledande centrum för livs- och materialvetenskaper nu växer fram. De stärker forskning och industrin ytterligare, och ger goda möjligheter för nya tekniksprång i flera områden.

Om regeringen och de stora forskningsfinansiärerna kan enas om att göra ytterligare och helt nödvändiga investeringar i moderna laboratorier och testbäddar för exempelvis halvledar- och nanoteknologi, liksom i forsknings- och lärandemiljöer, kan Sverige ta vara på den unika chans som uppstått tack vare ESS och Max IV i Lund. Snart får dessa anläggningar sällskap av Lunds universitets etableringar i Science Village, genom bland annat det nya Nanolab Science Village. 

Debattartikel 15 januari 2022: "Sverige måste satsa på utveckling av nya halvledare" – i Dagens industri

En "trio" som lockar 

Kring denna ”trio” i Lund väntar vi inget annat än att kreativa talanger ska samlas: Studenter, forskare, industriföreträdare, innovatörer och affärsänglar kan kring de stora anläggningarna i nordöstra Lund skapa ett komplett innovationsekosystem med internationell lyskraft. 

I våra starka forskningsmiljöer, där nyfikenhet och ett slags ”naivt” sökande i kombination med hårt arbete och kunskapsbyggande hyllas, kan vi tillsammans stärka utbildning, forskning och hållbar industri. Och förhoppningsvis ge svar på framtidens utmaningar och frågor. 

Annika Olsson

Rektor LTH