Så påverkar kriget i Ukraina tillgången på energi, metaller och mat

Dyrare mat drabbar Sverige minst och fattiga länder mest

I krigets spår blir livsmedelspriserna högre: Tillgången på spannmål och konstgödsel minskar eftersom Ukraina och Ryssland är stora exportörer, de högre drivmedelspriserna ökar lantbrukarnas utgifter och prislappen på konstgödsel stiger då mycket energi krävs vid tillverkningen.

Ur ett internationellt perspektiv drabbas dock Sverige förhållandevis skonsamt, enligt André Månberger, forskare i miljö- och energisystem vid LTH och Lunds universitet och expert på energisäkerhet.

– Vi är självförsörjande på spannmål. Livsmedel står för en mindre del av hushållens kostnader. Om årets skörd blir gynnsam kan till och med de högre priserna gynna svenska spannmålsproducenter, såvida vinsten inte äts upp av prisstegringen på drivmedel och handelsgödsel.  

Men för dem som bor i Nordafrika och andra fattiga områden blir de höga priserna ett jätteproblem.

– De lägger redan en stor del av sin hushållsbudget på mat och har därför små möjligheter att parera sådana här kostnadsökningar.

… också sänkt svensk bensinskatt drabbar i förlängningen fattiga länder

Flera industrialiserade länder planerar att sänka drivmedelsskatten eller göra andra riktade åtgärder för att upprätthålla konsumtionen av bensin och diesel.  Vissa har genomförts, andra är på gång. Detta leder till att de höga prisnivåerna på världsmarknaden upprätthålls, vilket i sin tur leder till att fattiga länder blir utprisade.

– Om vi inte hade sänkt skatten hade konsumenter i Sverige fått större incitament att ändra sin förbrukning. Våra inköp av råolja hade minskat och priserna på världsmarknaden hade inte stigit lika mycket.

Sverige och andra rika länder drabbas förhållandevis skonsamt jämfört med fattiga länder för vilka mycket högre drivmedelspriser slår hårdare i den redan hårt ansträngda hushållsekonomin. Forskning har också visat att stigande priser på mat och drivmedel har bidragit till social instabilitet och upplopp i vissa länder. 

– Vi i Sverige har råd att prisa ut marginalpriskonsumenterna i utvecklingsländer. Det är ett ganska egoistiskt perspektiv. 

Att ersätta gas tar längre tid än vad EU tror…

Tysklands agerande kommer att spela stor roll för hur svenska elpriser utvecklas framöver. Havsbaserad vindkraft hör till en av prioriteringarna för att minska det ryska gasberoendet, men gasen behövs fortfarande för att värma bostäder och balansera elnätet när vinden mojnar. Landet har därför beslutat att börja importera flytande naturgas, LNG, som kan fraktas från bland annat Qatar, USA eller Australien.

LNG-gasen är dock dyrare än den ryska och det kommer att krävas att Tyskland bygger ut terminaler för att kunna ta emot den.

Tyskland kan även komma att öka elimporten från exempelvis Sverige, något som i så fall skulle leda till att våra elpriser stiger ytterligare.

– Generellt har EU en övertro på hur snabbt gasberoendet kan minskas, säger André Månberger.

… men energieffektivisering kan hjälpa Tyskland

Enligt André Månberger behöver Tyskland jobba mer med energieffektivisering.

– Det jag skulle säga är det mest vettiga. Hushåll kan förbättra isoleringen och installera värmepumpar som kan styras med olika smarta hem-lösningar för att spara ytterligare energi. 

Men det är mycket teknik som ska ersättas och många hushåll som berörs, så det tar tid, säger André Månberger.

Importstopp av metaller lär gynna Kina

Ryssland är en stor exportör av metallerna nickel och palladium vilka används i stålproduktion och elbilsbatterier respektive katalysatorer för avgasrening och bränsleceller. 

Här hamnar västländerna i en rävsax i hur de ska agera, enligt André Månberger. Minskar man importen blir konsekvensen förmodligen att framförallt Kina istället lägger rabarber på ryska gruvor och råvaror.

På sikt kan alltså ökat kinesiskt inflytande göra det svårare för europeiska bolag att importera råvaror från Ryssland. Om dessa råvaror istället används av kinesiska företag som i sin tur utvecklar färdiga produkter kan det leda till att Europa sedan tvingas köpa färdiga istället för att bygga egna. 

– Det är det som är problemet med sanktioner. Ska sanktioner bli riktigt verkningssamma krävs att det är tillräckligt många som bojkottar. Annars blir det för många kryphål.

Alternativen till rysk olja lockar inte

Ryssland är världens näst största exportör av olja med en femtedel av världsmarknaden. Landet förfogar även över drygt 40 procent av jordens kända naturgasreserver. Allt fler bolag och länder bojkottar nu rysk energi. 

I slutändan är det allra viktigaste att världen minskar sitt oljeberoende, betonar André Månberger. Av miljöskäl så klart, men även på grund av att alternativen till Ryssland inte är attraktiva: Andra stora oljeländer är diktaturerna Saudiarabien och Venezuela (den sistnämnda har stora reserver men liten export). Kanada har visserligen stora reserver men då av oljesand som är särskilt dåligt ur klimatsynpunkt. Norges olja sinar.

Oljeimportörer aktiverar sin krisberedskap

Nyligen kom beskedet från den internationella energiorganisationens IEA att samtliga OECD-länder får göra en så kallad lageravtappning av olja motsvarande 60 miljoner fat. I Sverige är raffinaderier och stora oljeförbrukare skyldiga att ha ett lager motsvarande 90 dagars förbrukning och som endast ska användas i krissituationer.

Beskedet är rätt så sensationellt, enligt Månberger. Det har bara hänt fyra gånger sedan 1970-talet. Men en lageravtappning kommer inte rå på de höga prisnivåerna, hävdar han.

– Det är en kortsiktig strategi som är otillräcklig för att hantera marknadens strukturella underskott.

Också rysk naturgas lär bli dyrare

Ett köpstopp på naturgas skulle slå hårt mot Ryssland. Eftersom gasen transporteras i ledningar finns inte alternativmarknader på samma sätt som för oljan – än så länge. Nu byggs gasledningar till Kina, så om några år kommer Ryssland också kunna exportera naturgas till grannen i öst. 

– Då kommer Europa och Kina att konkurrera om samma gas. Ryssland får då större möjlighet att välja vem de vill sälja till och hur kontrakten ska utformas.

– Det bästa sättet att minska beroendet från Ryssland är att jobba ännu hårdare på att få till på en grön omställning och minska vårt fossilberoende. Dessa mål går hand i hand.

Artikeln har ursprungligen publicerats i Apropå  där forskare kommenterar aktuella samhällsfrågor. Läs mer och prenumerera.

André Månberger i forskarportalen