Receptet för innovation och tillväxt

Häromdagen hade jag förmånen att delta i en workshop med den så kallade forskningsfinansieringsutredningen – En effektiv organisation för statlig forskningsfinansiering – på temat innovation, samverkan och tillväxt som baseras på forskning från universitet och högskolor.  

Man kan konstatera att de stora innovationerna och de nya teknikområdena, som Sverige haft en god tradition att skapa, inte har sprungit ur korta, underfinansierade projekt som tyngts av omständlig och tidskrävande administration.

De radikala teknikskiften och innovationer som grundat nya teknologier och skapat tillväxt har snarare fötts ur kompletta tvärvetenskapliga kunskapsmiljöer där grundforskning, tillämpad forskning och entreprenörskap fått verka i symbios under lång tid. Och där fria idéer och kreativitet fått möjligheter att blomstra, samtidigt som unga nyfikna doktorander getts en plats i systemet.

”Stör ej – test pågår”

Om vi ska lyckas nyttiggöra forskning som också stannar och skapar tillväxt i Sverige behöver vi skapa system och finansiering av den typen av miljöer där fri forskning – såväl inom grundforskning som i de tillämpade områdena – tillåts utan att störas för mycket av vare sig revisioner eller administration.

Vi behöver långsiktig finansiering i infrastrukturer, laborativ utrustning, verkstäder och testbäddar som skapar möjlighet att kreativt och forskningsbaserat testa, iterera och skapa för nya innovationer och lösningar. Och vi behöver tvärvetenskapliga mötesplatser.

Spets och potential – för framtidens lösningar

På LTH har vi med hjälp av våra forskare skapat tvärvetenskapliga profilområden som ett sätt att stimulera kunskapsmiljöer inom fakulteten. LTH:s profilområden ska bestå av befintlig spetsforskning med potential till än mer framgångsrika forskningsmiljöer som kan bidra till samhällsnyttan genom att skapa framtidens lösningar.

Genom att samla forskare och forskning på detta sätt kan LTH dra nytta av vetenskapliga synergier, mobilisera kompetens och knyta samman forskning med både samverkan och innovation. Att samla och tydligare synliggöra LTH för externa samverkanspartners är viktigt om vi menar allvar med att vi vill skapa kompletta kunskapsmiljöer.

Vem ska kommersialisera och skapa samhällsnytta?

Vi förväntar oss att det ur denna typ av kompletta miljöer ska komma nya innovationer och teknologier som ska skapa nytta i Sverige. Men vem är det som ska ta forskningen från miljöer till kommersialisering?

Hela kompetensen inom svensk forskning och företagande behövs för att fortsätta bidra till de radikala teknikskiften, framtida teknologier och bolag som skapar tillväxt i Sverige och som framför allt är nödvändiga för omställningarna som behövs för klimatet, energin, hälsan och samhället i stort.

Det är då nedslående att mindre än 2 procent av europeiskt riskkapital går till kvinnor och mindre än 9 procent till bolag med kvinnliga medgrundare.

LTH har 38 procent tjejer i sina utbildningar, och 26 procent kvinnliga professorer. Det är vi inte nöjda med, och ännu mer nedslående blir det då att fundera på vad som sker på innovationsresan, där vi ser ett tydligt och dramatiskt kompetensläckage.

Att lyfta riskkapital kräver tålamod, anpassning och framför allt en stor portion envishet, och sannolikt också en stor portion tur.

En lågt hängande frukt …

Det som bekymrar mig och många andra är att möjligheten och sannolikheten att dra in kapital inte verkar vara lika för alla, och att den entreprenöriella sektorn tycks vara en av de minst jämställda.

Jag hoppas att moderna, kreativa och framåtsyftande riskkapitalister ser denna missade möjlighet och spanar in den briljanta forskning som kommer ur våra kompletta forskningsmiljöer på universitet och högskolor. Det borde vara en lågt hängande frukt att titta på alla forskares resultat och lösningar om vi i Sverige vill bli bättre innovationssystem som alstrar framgång. 

Och förstås behöver forskningens finansiering, om den ska bidra till tillväxt och lösa samhällsutmaningar, förhålla sig till principer som: Frihet. Nyfikenhet. Tålamod.

Annika Olsson

Rektor LTH