Rätt fråga – bättre renovering

Finns det metoder för att se till att renoveringen av exempelvis en kontorsbyggnad leder till förbättrad arbetsmiljö? Och vilka behov och önskemål ska beställaren och projektören ha i fokus? Dessa frågor resonerar Elna Jönsson kring i sin avhandling som visar hur eftertänksam renovering kan ge fysiska miljöer som stödjer de människor som verkar i dem.

Elna Jönsson har studerat ett par projekt med ögonen på en ungefärlig tioårsperiod – före, under och efter renovering. Utifrån fallstudierna kan hon konstatera att många av de faktorer som är avgörande för arbetsmiljön inte uppmärksammas tillräckligt under planerings- och projekteringsfasen. Hon kan också se att de justeringar som behöver göras efter avslutad renovering ofta prioriteras ned.

Involvera användaren tidigt

– Redan i projektplaneringen bör användaren bli delaktig så att det skapas en gemensam och tydlig bild av hur byggnaden ska brukas efter renoveringen, säger Elna Jönsson som i avhandlingen fokuserat på kombinerade kontors- och undervisningsmiljöer.

Hon nämner ett exempel på ”onödiga” misstag:

– Ett till synes enkelt val, som vilket material golvet ska ha, kan få stor betydelse för lokalvårdarnas framtida arbetsmiljö. Ett golv som behöver rengöras med slitsamma metoder är ett fel som kan rättas till, men det blir mycket dyrare än att göra rätt från början.

”Vad är viktigt för dig i denna miljö?”

Ett sätt att involvera användaren är att före renoveringen ställa den enkla frågan ”Vad är viktigt för dig i denna miljö?”. Elna Jönssons forskning visar att frågan – och en analys av svaren – kan bidra till ett bättre slutresultat. Och ofta är små justeringar i renoveringsplaneringen tillräckliga för att de som arbetar i lokalerna ska få en god miljö.

Vilka parametrar som är viktiga i den renoverade miljön varierar mellan olika användare, men ofta är det förhållanden på den närmaste arbetsytan som har störst betydelse för den enskilda – som om arbetsrummet är för kallt, ljudmiljön störande, ventilationen bristfällig eller att ljuset inte passar för arbetsuppgiften.

– Både individernas och organisationens förväntningar på vilka resultat som ska uppnås i verksamheten behöver tas i beaktande när renoveringen förbereds, säger Elna Jönsson.

Produktiviteten kan påverkas av renoveringen

Elna Jönsson resonerar även kring produktivitet och visar att verksamheter kan få svårt att nå sin fulla potential när miljön för dem som arbetar i huset har hamnat i skymundan. Hon har utvecklat en modell som handlar om sambandet mellan fastighetsförvaltningens ekonomi, organisation och service. Den så kallade Eos-modellen visar att verksamheter kan nå full produktivitet även om kostnader för fastighetsförvaltningen minskas successivt – förutsatt att förvaltningen är rätt dimensionerad från början.

– En av mina fallstudier tyder också på att det räcker med en enda brukarenkät för att förbättra kvaliteten i en nyss utförd renovering och för att lyckas bättre med framtida renoveringsprojekt. Det är intressant att en så enkel sak kan göra stor skillnad, säger Elna Jönsson.

Artikeln är publicerad i LTH-nytt nr 1 2023