Ny rapport: Stadsluftens hälsobelastning på barn
Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar. En ny studie visar att förskolebarn i trafiktäta storstadsområden är ute betydligt kortare tid av sin dag på förskolan men riskerar samtidigt att andas in en dubbelt så hög dos av luftföroreningar (partiklar*/minut) jämfört med barn i medelstora och mindre orter. Resultaten av studien som genomförts på tio förskolor i Skåne, såväl storstad som mindre orter, presenteras i rapporten ”Stadsluftens hälsobelastning på barn”.
– Published 31 August 2022
Syftet med studien var att undersöka skillnaden i inandad dos av luftföroreningar mellan storstadsbarn och barn i medelstora och mindre städer och resultaten tyder på att det finns påtagliga skillnader. I rapporten noteras att forskning inom fältet hittills utgått från hypoteser, antagande och modelleringar, men att få faktiska mätningar har gjorts.
– I vår studie har vi mätt både luftkvalité på förskolor och barnens aktivitetsnivå – vilken är direkt kopplat till hur mycket de andas. Vi har även logg över barnens vistelsetider ute respektive inne. Att faktiskt inkludera faktorer såsom aktivitetsnivå och när barnen befinner sig ute är unikt och en avgörande faktor för att förstå hur mycket luftföroreningar barnen faktiskt får i sig, säger Jenny Rissler, universitetslektor och forskare inom ergonomi och aerosolteknologi vid LTH.
Tio förskolor i Skåne, varav fem låg vid starkt trafikerade miljöer i Malmö och de andra fem i mindre trafikerade miljöer i mindre och medelstora orter, ingick i undersökningen. Resultaten visar att barnen på förskolorna i Malmö tillbringade betydligt kortare tid utomhus, men andades in dubbelt så mycket luftföroreningar jämfört med barnen på de mindre orterna.
– Barns möjlighet till daglig utevistelse är oerhört viktig för att de ska kunna vara fysiskt aktiva och därmed lägga grunden till en aktiv och hälsofrämjande livsstil. Att det visar sig att storstadsbarnen tillbringade så lite tid ute och att det under den tiden blev exponerade för så mycket högre halter av luftföroreningar än barn vid förskolor i mindre orter är oroande. Framför allt då utomhusluften är vår ”friskluft” och den vi ventilerar våra byggnader och bostäder med. Även om det rör sig om olika källor och föroreningar är inomhusluften sällan renare än luften utomhus, säger Emilie Stroh, forskare vid arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.
Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar då de andas in mer luft per kilo kroppsmassa än vuxna och deras immunförsvar, luftvägar- och hjärt- och kärlsystem fortfarande är under utveckling. Aktuell forskning har inte kunnat påvisa en tröskelnivå för när halterna av luftföroreningar inte skulle ge skadliga hälsoeffekter.
I studien låg luftföroreningshalterna för samtliga förskolor under de nationella miljömålen men sett till WHO:s skärpta riktlinjer från 2021 överskrids dessa på tre av fem förskolor i Malmö. Emilie Stroh och Jenny Rissler anser att det är hög tid att man ser över de nationella gränsvärdena så att dessa överensstämmer med WHO:s rådande riktlinjer vilka är satta med barns hälsa i åtanke. Se rapporten för aktuella siffror/mätvärden.
Studien är genomförd inom ramen för den nationella miljöövervakningen, på uppdrag av Naturvårdsverket, och utförd av forskare vid avdelningen för Arbets- och miljömedicin samt institutionen för Ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet. Resultaten presenteras i rapporten ”Stadsluftens hälsobelastning på barn”.
Publikation
Länk till rapporten "Stadsluftens hälsobelastning på barn" publicerad på Södra sjukvårdsregionens webbplats.
Enligt WHO är akut nedre luftvägsinfektion orsakad av luftföroreningar en av de fem vanligast dödsorsakerna globalt för barn under fem år. Folkhälsomyndigheten bedömer att dagens exponering för luftföroreningar gör att flera hundra ungdomar per årskull i Sverige växer upp med påtaglig nedsatt lungfunktion.
*Luftföroreningar/partiklar Partiklar bildas vid slitage av däck, vägar och bromsar, samt vid förbränning och när gaser från förbränningen kondenseras.