LTH:s storsatsning på batteriforskning tar fart
Förra året fick Lunds universitet, i samarbete med Uppsala universitet och Chalmers, nästan 50 miljoner SEK från den svenska regeringen för batteriforskning under det strategiska initiativet Compel. Initiativet kommer att få samma belopp årligen fram till 2029, vilket möjliggör anställning av forskare och lärare inom elektrifiering och batteriteknik. Universiteten enas också i sitt fokus att vidareutveckla och främja batteriforskningen. Dessutom kommer betydande medel att avsättas för att utöka civilingenjörsprogrammen, med särskild fokus på elektrifiering och batteriteknik.
Cecilia Schubert – Published 10 June 2024
För att få veta mer om samverkansinitiativet och framtida planer har vi träffat Elna Heimdal Nilsson, forskare i förbränningsfysik och koordinator för Lunds universitets del i Compel,
Vill du berätta om Compel, hur startade det?
– Javisst! Compel, som står för COMPetitiveness for the ELectrification of the Transport System, är en samverkansplattform som syftar till att främja batteriforskning i Sverige. Plattformen startade egentligen redan 2021 och involverade då företagen Northvolt och Volvo Cars samt tre lärosäten som gemensamt tog initiativet och presenterade det för regeringen. Förutom Lunds universitet så är det Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet som är involverade. I oktober 2023 fick vi veta att regeringen vill stödja samarbetet genom att satsa flera miljoner kronor årligen på både batteriforskning och ingenjörsutbildningar. För Lunds universitets del så är det LTH som driver initiativet som en del av profilområdet ”Energiomställningen”.
– Nyligen inrättades även ett industriråd som fungerar som ett strategiskt organ för initiativet och hjälper lärosätena att identifiera behov inom forskningen. Industrirådet, som inkluderar Volvo, Volvo Cars, Northvolt och Scania, ser till att vi håller rätt kurs helt enkelt.
Vad är din roll i initiativet?
– Jag är koordinator för Lunds universitets och LTH:s del i initiativet och har varit det sedan mars i år, men jag har varit med bakom kulisserna längre än så. Som koordinator är min huvudsakliga uppgift att samordna alla forskningsrelaterade aktiviteter inom Compel och säkerställa att forskningen inom batterirelaterade områden i Lund rör sig framåt på ett enhetligt sätt. Jag försöker också se till att vi har forskning som täcker hela värdekedjan för batteriet, från utvinning av batterimaterial och produktion till användning och återvinning. Vi är totalt tretton forskargrupper vid tio institutioner i Lund, primärt vid LTH men också vid naturvetenskapliga fakulteten, så det är en stor satsning.
Initiativet är omfattande, som du säger, och involverar många institutioner. Hur arbetar du för att skapa en sammanhållen grupp?
– Det är viktigt att forskarna och doktoranderna inom Compel känner till varandras arbete och framsteg för att samarbeten och gemenskapskänslan ska främjas. Därför organiserar vi regelbundna nätverksträffar och möten för att utbyta idéer och samarbeta. Vi strävar också efter att skapa en sammanhållen forskningsmiljö tillsammans med våra huvudsakliga samarbetspartners, Uppsala universitet och Chalmers, för att gemensamt höja nivån på batteriforskningen.
Vad kan vi förvänta oss framöver från Compel?
– Vi har två kommande anställningar av seniora lektorer med tillhörande forskningsstöd som ska fokusera på utveckling av batterimaterial och framtida teknologier. Dessutom kommer vi att ha tolv doktorandtjänster, varav sex nyligen har utlysts. Det är något jag arbetar intensivt med att få på plats just nu.
– Vi kommer även att titta på kopplingen mellan MAX IV och batteriforskning. En utredning kring synkrotronanläggningars potential för denna typ av forskning har påbörjats och förväntas vara klar tidigt nästa år. Jag kommer också att representera Compel i Almedalen, tillsammans med våra partnerlärosäten, för att lyfta fram våra initiativ och framsteg.
– En viktig del av vårt arbete är att skapa engagemang för våra utbildningar och locka unga att söka ingenjörsutbildningar och intressera sig för batteriforskning, vilket vi hoppas kunna göra mer av i höst.
Hur ser du på framtiden för Compel?
– Jag ser mycket positivt på framtiden. Vi har redan kommit långt och med de nya anställningarna och forskningssatsningarna är jag övertygad om att vi kommer att göra betydande framsteg inom batteriforskningen. Genom att fortsätta vårt nära samarbete med industrin och de andra lärosätena kan vi verkligen göra skillnad och stärka Sveriges konkurrenskraft inom elektrifiering av transportsystemet.
Elna Heimdal Nilsson
Vill du veta mer om regeringens satsning Compel?
Lästips:
Regeringen satsar på batterier och elektrifiering – LTH har en nyckelroll
Fakta | Compel
COMPEL, ”COMPetence for the ELectrification of the transport system”, är en strategisk satsning från Sveriges regering, med syfte att stärka forsknings- och utbildningsmiljöerna inom batteriteknik och elektrifiering. Inom Compel fördjupar de tre lärosätena Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet och Uppsala universitet, i samråd med viktiga aktörer i svensk industri, sitt samarbete i avsikt att stärka Sveriges position inom batterier och elektrifieringen av transportsektorn och relaterade områden. Satsningen syftar till att stärka forskning- och utbildningssatsningar relaterade till batteriområdet med målet att säkerställa att relevant forskning inom batteriteknik för att elektrifiering av transportsektorn bibehålls och vidareutvecklas i Sverige.
Vid Lunds universitet med Lunds Tekniska Högskola är Compel en strategisk satsning som syftar till att stärka forskningsmiljöer inom batteriteknik och elektrifiering, på ett sätt som kompletterar relevant forskning på andra lärosäten och som bygger på våra styrkor. Compel vid Lunds universitet inkluderar initialt forskare vid tio institutioner och tre forskningsområden har identifierats för strategisk utveckling: materialforskning, integration av batterier med kraftelektronik och säker energilagring.