LTH-forskare får 26 miljoner från Wallenbergstiftelse
Tre forskare från Lunds universitet får anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse på sammanlagt 87 miljoner kronor för forskning inom framtidens halvledare, vårt immunologiska minne och nästa generations genterapier. En av dessa är Vanya Darakchieva, professor i fasta tillståndets fysik.
Jonas Andersson – Published 15 October 2024
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat 835 miljoner kronor i anslag till 30 projekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. Stiftelsen tillämpar ett strikt peer-review förfarande genom att ansökningarna bedöms av de främsta internationella forskarna inom respektive område.
Vanya Darakchieva, professor i fasta tillståndets fysik, får 26 miljoner kronor under fem år till projektet “Transforming ceramics into next-generation semiconductors”
Projektets vision är att utveckla en ny typ av miljövänliga halvledare med mycket stora bandgap (UWBG) baserade på metalloxider och metallnitrider. Ultrastora bandgap är en egenskap hos vissa halvledare som gör att de kan hantera mycket högre spänningar och temperaturer jämfört med vanliga halvledarmaterial, så som kisel.
Detta möjliggör utveckling av elektriska komponenter som kan hantera hög effekt med en mycket hög energieffektivitet, samt nya kraftomvandlingskoncept som drastiskt kan minska energiförlusterna UWBG-material kan användas i kraftelektroniska komponenter som fungerar mer effektivt under extrema förhållanden, till exempel i kraftöverföring eller högpresterande elektronik.
– Jag är mycket tacksam för KAW:s stöd, eftersom vi med detta projekt får en unik möjlighet att fokusera på outforskade fenomen inom högfälts- och icke jämviktsbaserad fysik i halvledare med ultrastora bandgap på ett holistiskt sätt, som omfattar syntes, teori, modellering, karakterisering samt design och tillverkning av nanoelektroniska komponenter. Detta ger vårt team möjlighet att bli en viktig aktör i den globala kapplöpningen om att hitta lösningar för skapandet av framtidens smarta energinät och elektrifieringen av transporter, säger Vanya Darakchieva.
Projekt: “Transforming ceramics into next-generation semiconductors”
Beviljat anslag: 26 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Vanya Darakchieva, Lunds universitet
Medsökande: Erik Lind och Mattias Schubert, Lunds universitet, Igor Abrikosov och Per Persson, Linköpings universitet
Joan Yuan, forskare i utvecklingsimmunologi, får 26 miljoner kronor under fem år till “Dissecting the unexplored dimensions of B cell memory”.
Joan Yuan vill undersöka hur vårt immunologiska minne bildas. Hon hoppas att detta ska kunna bidra med kunskap om hur vi kan optimera antikroppsförsvaret och utveckla bättre vaccinationsstrategier.
Våra B-celler skapar ett immunologiskt långtidsminne efter en infektion eller vaccination. Detta utgör basen för långvarigt antikroppsförsvar.
– Dessa celler kommer ihåg det främmande ämnet, vilket gör att kroppen kan reagera snabbare och starkare om den utsätts för samma ämne i framtiden, säger Joan Yuan forskare och docent i immunologi.
Projekt: “Neoantigen discovery with cellular reprogramming”
Beviljat anslag: 26 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Joan Yuan, Lunds universitet
Medsökande: Taras Kreslavskiy och Karin Loré, Karolinska Institutet och Davide Angeletti och Göteborgs universitet
Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin och genterapi, får 35 miljoner kronor under fem år till projektet “Neoantigen discovery with cellular reprogramming”.
Filipe Pereira, forskare vid Lunds universitet, baserar nästa generations immunterapier på omprogrammering av cancercellerna till immunceller. Han vill använda de tumörspecifika antigenen för att öka effektiviteten i cancerimmunterapier.
Varje gång cancerceller muterar produceras nya antigener, så kallade neoantigener som presenteras på cancercellens yta. Dessa presenteras på cancercellens yta och skiljer sig åt från friska cellers protein. Våra T-celler som ingår i immunförsvaret, kan identifiera dessa neoantigener som potentiellt skadliga och därför eliminera de celler som bär på dem. Cancerimmunterapi utnyttjar T-cellernas förmåga genom att stimulera vårt immunsystem med vacciner eller neoantigen-specifika T-cellsterapier.
– Vi har två mål. Dels att testa de identifierade neoantigenerna i cancervaccin och dels skapa en plattform för T-cellsbehandlingar som är specifika för neoantigener och på så sätt öka effektiviteten i cancerimmunterapier.
Projekt: “Neoantigen discovery with cellular reprogramming”
Beviljat anslag: 35 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Filipe Pereira, Lunds universitet
Medsökande: Camila Consiglio, Lunds universitet och Janne Lehtiö och Hanna Eriksson, Karolinska Institutet