Långlivat trä utan miljöskador

Trä är ett beständigt byggnadsmaterial – när det är torrt. Men i fuktiga miljöer blir trä en grogrund för hungriga rötsvampar som äter upp cellerna som träet är uppbyggt av.

Idag behandlas virket på olika sätt så att det trots allt klarar att stå ute i fuktig väderlek. 

Tryckimpregnering är den absolut vanligaste metoden.

– Alltfler impregneringsmedel har de senaste åren förbjudits eller begränsats på grund av miljö- och hälsoskäl. Så det behövs hållbara alternativ som fungerar också i miljöer med mycket hög fuktbelastning, säger Maria Fredriksson, forskare i byggnadsmaterial vid LTH, Lunds universitet.

Tropiska träslag har naturligt hög beständighet mot svamp, men dessa hämtas inte alltid från ett hållbart skogsbruk. Därtill kommer långa transporter.

Tillsammans med Emil Engelund Thybring, forskare vid Köpenhamns universitet, hoppas Maria Fredriksson kunna bidra till att lösa problemen. I ett nystartat projekt ska de studera alternativa metoder för att skydda träet mot rötsvampar. 

Alternativa metoder finns alltså, men är för dyra för att vara ett alternativ i någon större omfattning.

På ömse sidor Sundet har de båda forskarna tillgång till en kombination av instrument och tekniker som inte finns någon annanstans. Med dessa kan de studera virket ändå ner på nano- och mikronivå, se i vilka hålrum fukten gömmer sig och laborera med olika fuktnivåer och behandlingar.

– Vi vet att vatten har en nyckelroll i nedbrytningsprocessen. Men vi vet inte på vilket sätt. Därför vill vi studera hur vattnet och trä interagerar. Det vi får syn på kan öka chanserna till att befintliga, miljövänliga tekniker kan optimeras. I sin tur kan det förhoppningsvis leda till mer beständiga produkter och en billigare tillverkningsprocess, säger Maria Fredriksson.

En av de behandlingsmetoder som är föremål för Maria Fredrikssons och Emil Engelund Thybrings intresse heter acetylering. Det är en gammal miljövänlig modifieringsteknik som går ut på att pressa in ättiksyraanhydrid i uppvärmt virke. 

Fuktskyddet blir så starkt att virket kan användas i lång tid i extremt regniga miljöer. Tekniken är kommersiellt tillgänglig men dyr.

Dessutom används idag en tall från Nya Zeeland för att tillverka acetylerat trä, berättar Maria Fredriksson.

– Vi vill att metoden ska kunna användas för våra nordiska träslag eftersom det inte är så hållbart att transportera trä från andra sidan jordklotet.

Acetylerat trä är ett bra material att studera för att lära sig om beständighet av modifierat trä generellt, enligt Emil Engelund Thybring.

– Kemiskt är acetylering en enkel process, och vi vet av erfarenhet att den ger riktigt bra beständighet. Så resultatet av vår forskning behöver inte nödvändigtvis leda till att den här tillverkningsprocessen förbättras, utan det är helt grundläggande för att förstå vilka egenskaper som ger längre livslängd.

Också trä som behandlats vid hög temperatur, värmebehandlat trä, kommer att studeras i projektet. Denna teknik ger också ökad beständighet, men samtidigt ett sprödare trä som passar i fasader och trädäck som inte bär stora laster.

Om tre år beräknas projektet vara klart. Då kanske forskarna vet hur man stoppar rötsvamparnas aptit på trä.

FAKTA: Trä i siffror

• 6,5 miljoner kubikmeter tryckimpregnerat trä produceras varje år i EU, medan 1,3 miljoner kubikmeter tropiskt trä importeras hit.
• Andra typer av behandlat trä produceras till en omfattning av 0,8 miljoner kubikmeter. Hit hör framför allt värmebehandlat trä. Värmebehandlat trä är två till fyra gånger dyrare än tryckimpregnerat trä, medan acetylerat trä är cirka åtta gånger dyrare.
• Byggbranschen svarar i EU för 40 procent av koldioxidutsläppen, varav en tredjedel härrör från produktion av byggmaterial.Forskningsprojektet finansieras av Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerak och Formas och görs även i samarbete med Wood Treatment Technology.

Forskningsprojektet finansieras av Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerak och Formas och görs även i samarbete med Wood Treatment Technology