"Innovativ medicinteknik kommer att spela ännu större roll i framtiden"

Som ung civilingenjörsstudent med en tänkt framtid inom materialteknik kom jag 2002 av misstag att gå en kurs i biomedicinsk teknik i USA.

En enda kurs, med en lärare som var lika inspirerande som krävande, vände mitt fokus mot ett helt nytt område – biomekanik. Detta tvärdisciplinära område, där teknisk utveckling används för att lösa medicinska frågeställningar, fängslade mig. Som doktorand inom detta fält kom jag så småningom att utveckla mekaniska datormodeller för att förstå hur skelettet, brosk och senor påverkas av belastning – och läker igen efter en skada.

På en av mina första stora internationella konferenser föredrog en välkänd forskargrupp som lagt stora resurser på att utveckla metoder för att förenkla och snabba på simuleringar av mekaniska modeller där tusentals så kallade finita element kunde hanteras. Min handledare, som var en stor profil, ställde sig upp och sade att det där var helt meningslöst, för problemet skulle vara borta om ett par år när datorernas kraft ökat. Det skulle visa sig att han hade både rätt och fel.

Datorernas ökade kapacitet ger verkligen helt nya möjligheter. Idag kan vi exempelvis ta hänsyn till patientspecifika detaljer när det gäller rörelsemönster, anatomi eller vävnad, och vi kan simulera mer komplexa och realistiska scenarier. Vi ser automatisering och ökad datorkraft som tillåter diagnostik i realtid.

Här kan forskare bryta ny och spännande mark. Men för att en lösning ska vara användbar i kliniken – och kunna användas för att diagnostisera eller förutspå resultat av en behandling – krävs fortfarande förenklingar och korta simuleringstider.

En av mänsklighetens stora utmaningar är att behovet av vård och omsorg ökar med en åldrande befolkning. FN har uppskattat att över 40 procent av befolkningen i västvärlden år 2050 kommer att vara över 60 år. Inte minst länder i Europa kommer att känna av ökade vårdkostnader, med breda samhälleliga effekter, till följd av ökad livslängd.

Medicinteknik kan handla om röntgen- och strålbehandlingsapparatur, ortopediska implantat, pacemakers, dialysapparater, journalsystem och e-hälsolösningar – för att ta några exempel.

Dessa tekniska lösningar spelar redan idag en central roll inom sjukvården.

Ändå kommer innovativ medicinteknik att spela än större roll i framtiden, eftersom den både driver och möjliggör många av de omställningar som krävs för att möta utmaningar som hälso- och sjukvården står inför i stora delar av världen.

Globalt är medicintekniken en av de snabbast växande marknaderna, och vad vi bland mycket annat kan vänta oss är förbättrad diagnostik, nya behandlingsmöjligheter och ökad patientmedverkan genom e-lösningar.

Ytterst ska medicintekniken ge möjligheter till hälsa och livskvalitet för så många människor som möjligt, i olika delar av världen. Och i Sverige har vi goda möjligheter att bidra.

Sverige har historiskt legat i internationell framkant vad gäller medicinteknik, och receptet har varit god samverkan mellan akademi, hälso- och sjukvård, och industri. I ett välutvecklat hälso- och sjukvårdssystem har medicintekniska innovationer kunnat utvecklas och testas.

Dessvärre tycks fokus på kortsiktig vårdoptimering i Sverige de senaste decennierna ha hämmat den samverkan som drivit medicintekniska innovationer. Här finns en potential att ta bättre vara på, och goda skäl att göra det. Vi på LTH kan bidra till innovativa lösningar, produkter och tjänster genom vår starka grundforskning, närhet till Skånes universitetssjukhus och välutvecklade samverkan med näringslivet.

SARS-CoV2-viruset och covid-19 har visat på behovet av forskning, inte minst grundforskning. Det är idag uppenbart att forskare själva snabbt tar de initiativ som krävs för att öka kunskapen när något oväntat dyker upp. Goda exempel på tvärdisciplinär samverkan har vuxit fram i hela landet, och så även vid LTH där nya konstellationer av forskare startat och deltar i projekt inom antikroppsdiagnostik, läkemedelsutveckling och 3D-printning – för att nämna bara några exempel.

Bred och fri forskning är avgörande för att rädda liv. Det bästa sättet att rusta samhället är att satsa på fri forskning av hög kvalitet, och lita på forskarnas förmåga att välja relevanta forskningsfrågor.

Hanna Isaksson är professor vid Avdelningen för biomedicinsk teknik. Hennes forskningsområde är biomekanik, där hon kombinerar materialvetenskap med mekaniska modeller för att förstå hur kroppens vävnader påverkas av belastning. Krönikan publicerades i LTH-nytt nr 2 2020