I elsystemets tjänst: Hur kan elektrifierade transporter stötta vid kris?

Projektet utforskar hur elfordon, genom smart dubbelriktad laddning, kan fungera som energilager vid olika typer av störningar. Från avsiktliga attacker på energisystemet till stormar som slår ut delar av elnätet – målet är att förstå hur elfordon kan bidra till att hålla samhällskritiska funktioner, som sjukhus, skolor och blåljusverksamhet, i drift.

Från extrema väder till cyberattacker

Gotland har valts som fallstudie tack vare sina unika förutsättningar: ett avgränsat elsystem och hög säkerhetspolitisk betydelse gör det extra relevant att studera förmågan att upprätthålla driften av hela eller delar av Gotlands elsystem vid kriser.

– Gotland är särskilt relevant eftersom ön ligger mitt i Östersjön och är ett säkerhetspolitiskt fokusområde, säger André Månberger, forskare vid LTH och en av medlemmarna i projektet.

Han ansvarar för att skapa scenarier över tänkbara störningar på Gotland, från krigsangrepp till väderrelaterade avbrott som kan drabba ön.

– Som en del av Rysslands krig mot Ukraina har elsystemet attackerats. Det är i första hand centrala och storskaliga noder i elsystemet som de har riktat in sig på då dessa ger störst störning i förhållande till de medel som Ryssland använder. Småskaliga noder har däremot inte varit måltavlor för dessa attacker i alls samma utsträckning, vilket ger oss viktiga lärdomar, säger André Månberger.

Samarbete över discipliner

Projektet samlar expertis från flera områden, från energimodellerare som skapar scenarier för elsystemet till policyexperter som analyserar hinder i regelverken. Små justeringar i lagstiftningen kan enligt forskarna göra stor skillnad i hur elfordon kan användas som backup.

– Vi undersöker också vilken typ av störningar elfordon kan hantera och hur stor energilagringskapacitet som behövs för att upprätthålla olika samhällsfunktioner, säger André Månberger.

En viktig del av projektet är att prioritera, menar André Månberger. Vid väderrelaterade störningar kan det vara acceptabelt att vissa verksamheter fungerar med lägre prestanda, medan samhällskritiska funktioner, som sjukhusens energibehov, kräver omedelbara och effektiva lösningar.

Samskapande i fokus

Projektet bygger på samskapande forskning, där aktörer som Länsstyrelsen, Försvaret, Svenska Kraftnät och kollektivtrafiken bidrar med sina perspektiv.

– Det är fantastiskt att få arbeta med så många olika samarbetspartners från fältet. Alla bidrar med unika insikter, och tillsammans kan vi identifiera relevanta frågor och realistiska lösningar, säger André Månberger.

Framtidens robusta energisystem

Projektet pågår till 2027 och ska leverera policyrekommendationer, strategier och vetenskapliga artiklar. Ambitionen är att resultaten ska vara tillämpbara inte bara på Gotland utan även i andra delar av Sverige och att projektet även ska bidra till metodutveckling.

– Elektrifierade transporter handlar inte bara om hållbarhet utan också om att stärka samhällets motståndskraft mot störningar. Det här projektet visar vilken potential som finns om vi använder tekniken på rätt sätt, avslutar André Månberger.