Hög tid att öva skogsbrand

Många svenskar bor nära skogsområden och allt fler vill ha naturen inpå knuten. Närheten till vegetationen medför dock en risk som ännu inte finns på den mentala agendan hos särskilt många svenskar, vare sig de bor i lantlig miljö året runt eller endast under sommaren: risken att få möta en skogsbrand.

Kunskapen om vilken slags växtlighet som brinner lättare än annan, hur en brand sprider sig med hänsyn till exempelvis vind, temperatur och fukt är god i Sverige.

Beredskapen hos berörda kommuner och invånare att hantera en skogsbrand, såväl mentalt som praktiskt, är däremot inte lika välutvecklad. I vissa områden finns bara en väg för att ta sig ut ur samhället, vilket också ökar sårbarheten.

Den bilden förmedlar Enrico Ronchi som är forskare i brandteknik vid Lunds universitet och deltar i flera internationella projekt som tittar på just detta: Hur ska utrymningsvägarna från byn eller samhället se ut? Hur tränar man bäst invånarna så att så många liv som möjligt räddas och så att bebyggelse inte skadas mer än nödvändigt?

– Vi måste oroa oss nu, inte när det väl händer, då är det för sent. Och det kommer hända, tyvärr, säger Enrico Ronchi.

Han drar en parallell till Kanada. När hans och hans kollegor i USA, UK och Kanada skickade in en ansökan för att öka evakueringsberedskap år 2016 med ett tänkt, hypotetiskt evakueringsscenario med 100 000 personer sa vissa att ”detta är science fiction”, ”det kommer inte hända”. Och så inträffade branden i Fort McMurray senare samma år.

Idag har många invånare i Kanada och även i Australien, Kalifornien och delar av Sydeuropa tränats.

– De är mentalt förberedda och kan snabbt packa sin väska med rätt grejer, de ser alltid till att ha bilen tankad och har full koll på vilken väg som är bäst att ta. Har man ingen bil finns bussar eller andra offentliga transporter. Tyvärr är det så att de som dör i skogsbränder är de som inte är förberedda, säger Enrico Ronchi.

Andra frågor handlar om utformningen av ett varningssystem och vem som ska utveckla det - kommunen eller MSB? Och vems ansvar är det se till att invånarna reagerar? Hur ska det praktiskt gå till? Dessa frågor man bör borra vidare i, enligt Ronchi.

Själva träningen kan läggas upp på flera sätt.

– Våra erfarenheter hittills visar på att det är pedagogiskt bra att lägga till ett spelmoment. Det ökar engagemanget, säger Enrico Ronchi som tillsammans med kollegor vid avdelningen för Brandteknik utvecklar simuleringsverktyg för att åskådliggöra hur snabbt en brand sprider sig, hur lång tid som behövs för evakuering eller hur evakuering med bil påverkas av rök.

Svårförutsägbart spridningsförlopp

Om katastrofen skulle vara ett faktum lägger Enrico Ronchi en brasklapp: En skogsbrand är en mer komplex process än andra naturkatastrofer såsom en storm eller översvämning på så sätt att spridningen är väldigt svårt att förutsäga. En tändande gnista från branden kan spridas flera hundra flera kilometer och blossa upp någon helt annanstans. Det betyder att en kommun längre bort än den där en brand först börjar i slutändan kan bli mer drabbad.

Se även nyheten på Hög tid att öva skogsbrand | Lunds universitet - där finns ett filmklipp med simuleringsverktyg som visar hur bilförare reagerar när brandröken tätnar och sikten skyms alltmer.

Vetenskapliga artiklar:

Ronchi, et al, (2020). WUI-NITY: a platform for the simulation of wildland-urban interface fire evacuation. Fire Protection Research Foundation, p. 80.  

Wetterberg, N., Ronchi, E., & Wahlqvist, J. (2021). Individual Driving Behaviour in Wildfire Smoke. Fire Technology, 57(3), 1041-1061.