En ny tid – men Aurelius kan visa vägen

Så är terminen, som i ett avseende kulminerar med LTH:s examenshögtid, till ända. Inför och under den här händelsen känner jag mig spänd, ödmjuk och stolt. För min egen del innehåller den en återkommande förmån: att få hålla tal till LTH:s examinander i Universitetshuset.

Varför så förmånligt?

För att studenterna, som jag brukar uttrycka det och samtidigt be om ursäkt för det krassa ordvalet, är vår finaste produkt! Det är ju som min kollega, tidigare rektorn för Twente University i Nederländerna, uttryckte det:

”Ett universitet utan forskning är ett dåligt universitet. Ett universitet utan utbildning är inget universitet.”

För de många ingenjörer, arkitekter och industridesigners som LTH nu släpper taget om och skickar ut på arbetsmarknaden, eller i ”verkliga livet”, ville jag i mitt tal berätta inte bara om hur jag märker att företag ropar efter deras kunskaper, utan också om ansvar och möjligheter i en ombytlig tid av snabba, genomgripande förändringar.

De examinander jag talade till kommer troligen att arbeta till omkring 2070, eller ännu längre. Och vad de kommer att få vara med om och arbeta inom är stora teknikskiften: digitalisering med AI och maskininlärning, autonoma fordon, 3D-printningen som exploderar, elektrifiering med det tydligaste exemplet inom fordonssektorn och mycket mer … Vår tid utmärks också av klimatförändringar, en närmast explosiv urbanisering och illavarslande politiska omvälvningar där demokratin tycks vara om inte på reträtt så under tryck.

LTH:s vision är ”Tillsammans utforskar och skapar vi – till nytta för världen”. Som en teknisk högskola ser vi att det vi gör skall leda till en bättre värld. Vi skall vara till nytta för klimatet, digitaliseringen, industrin, samhällsbygget och livet självt. Teknik, arkitektur och design är en del av lösningen på de stora utmaningar som jag nyss tecknade.

På LTH är vi alltså oändligt stolta över våra studenter och våra färdiga ”produkter”, och det hoppas jag att examinanderna fick med sig. De är sannerligen behövda och önskade ”där ute”!

Men med utbildningen kommer också ansvar. Därför passade jag på att citera Marcus Aurelius, den romerska kejsaren och filosofen, idag antagligen mest känd som en karaktär i filmen Gladiator:

Har du ett förnuft? Varför använder du det då inte?

Med det vill jag säga att vi alla blivit skolade i att lita på fakta och logiskt tänkande, att ha ett öppet sinne och kritiskt tänkande. Att ifrågasätta. Det här är något att vårda. För när det gäller de stora samhällsutmaningar som LTH arbetar för att lösa hemfaller många människor idag åt faktaresistens, alltså ett förhållningssätt där man inte låter sig påverkas av det som talar emot ens egen uppfattning. Vetenskapliga rön, eller djupa expertkunskaper inom ett ämne, avfärdas ofta som ”ett inlägg i debatten”, vilket som helst.

Tendensen är dessutom att vi i vår tid mer och mer läser de nyheter vi önskar och som tillhandahålls genom till exempel sociala medier. Samtidigt ser vi populismen – med förenklade och tvärsäkra svar på svåra frågor – spridas över världen. Vi som på det ena eller andra sättet hör samman med LTH och universitetet har ett ansvar att stå upp för fakta och logiskt tänkande. Kanske ska vi också hylla reflektion och ödmjukhet, i en tid då tomma tunnor skramlar högt?

Och när vi utforskar och skapar, när vi bidrar med förbättrade produkter eller metoder, då ska vi veta att vi ingår i en stolt tradition av innovationer. En av innovatörerna – som också höll ett högtidstal under Examenshögtiden, är Mehrdad Mahdjoubi, en gång LTH-student som under sitt exjobb skapade den berömda och vattensnåla ”Rymdduschen” och som är grundare och VD på bolaget Orbital Systems.

För oss alla gäller dock att hålla i minnet att innovationer kan vara ett tveeggat svärd. Hur ansvarsfulla är vi för hur våra upptäcker används? Hur bedömer vi farorna med nya tekniker? Det är lite som med populismen: Minns att livet oftast inte är svart eller vitt!

Att dela ut hundratals diplom och signera över tusen examensbevis är en fantastisk upplevelse. Jag har fått möta dem som ska gå ut och göra nytta i världen, helt i LTH:s anda. Våra tidigare studenter kommer att arbeta hårt och lösa många problem, och om jag inte misstar mig ställer de, som jag också brukar uppmana i talet, frågan:

Om inte jag, vem? Om inte nu, när?

Därför ser jag dem som stora hjältar, och jag vill önska dem all lycka.

Viktor Öwall

Rektor LTH

PS

Läs gärna nya LTH-nytt som i det här numret fokuserar på vårt arbete för att digitaliseringen – som ibland kallas en fjärde industriell revolution – ska stå i människans tjänst.