Elvägen – framtidens väg att ta?
Många bilar som rullar på våra vägar är eldrivna – och de blir fler. Att driva bilen på el är en viktig pusselbit i omställningen till ett fossilfritt samhälle, men den ställer höga krav på batteriteknik och smarta laddlösningar. En väg framåt kan vara elvägen, menar LTH-forskaren Mats Alaküla.
Jessika Sellergren – Published 8 July 2022
Framtidens digitala transportteknik ingår i Mats Alaküla forskningsområde. Han är professor i industriell elektroteknik och automation vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, och säger:
– Belastningen på klimatet från fossila bränslen måste minska, och eldrivna bilar är en viktig del av lösningen. Utmaningen är att vi – varken nationellt eller internationellt – är riktigt redo för laddningen av alla elfordon.
Det behövs nya lösningar, och en av dem kan enligt Mats Alaküla vara elvägen – en vägskena i marken som laddar fordonet under pågående körning. Elvägen kan minska behovet av batterier så som de är utformade idag och gör det möjligt att sprida ut laddningen i tid och rum.
Laddtekniken räcker inte till
Dagens eldrivna bilar är i behov av laddning efter en körsträcka på ungefär 30-60 mil, och en förutsättning är att det finns laddstolpar längs vägen. En extra utmaning är laddningen för transportfordon som lastbilar. Deras batterier är stora, väger flera ton och tar lång tid att ladda.
– Ett stort batteri behöver laddas längre än ett mindre vilket kräver att godsterminalerna är utrustade med laddteknik som räcker till många lastbilar som behöver stå stilla långa stunder. Så är det inte idag, säger Mats Alaküla.
Batteritekniken en utmaning
– Batterierna i elbilar som finns på marknaden idag innehåller ofta metaller som är klimatbelastande. Även framställningen av batterierna är en utmaning eftersom de, utöver att vara miljöpåverkande, också påverkar människans hälsa på ett negativt sätt, säger Mats Alaküla.
Genom ett räkneexempel förklarar Mats Alaküla hur elvägen kan minska behovet av batterier så som de ser ut och fungerar idag:
– Om vi har 600 mil elväg i Sverige, som alltså motsvarar en elvägsbeläggning på 40 procent av landets riks- och europavägnät, så kan det minska batteribehovet med 60 procent, säger Mats Alaküla, som också ser fler vinster med elvägen:
– Utöver tekniken som möjliggör laddning innehåller elvägen olika högteknologiska lösningar som till exempel temperatur- och radarteknik. Detaljerad informationen av det slaget kan bidra till ökad trafiksäkerhet, säger han.
Utvecklingen behöver accelerera
Men miljömålen är i fokus, och Mats Alaküla poängterar att om elvägen ska kunna bidra i omställningsarbetet så behövs ännu högre utvecklingshastighet.
– Satsningen på elväg kan vara ett led i att minska koldioxidutsläppen från godstrafik, och på sikt även persontrafik, men vi behöver skynda på, nuvarande takt är inte tillräcklig, säger han.
Mats Alaküla
Professor i industriell elektroteknik och automation vid Lunds Tekniska Högskola, LTH.
Så funkar en elväg
Elvägar överför elektrisk energi till elfordon när de befinner sig på vägen, och fordonet kan ta emot energi både när det är i rörelse och står stilla, vilket minskar behovet av snabbladdstationer och stora fordonsbatterier.
Det finns olika principer för elvägar och energi kan överföras till fordonet på olika sätt, exempelvis uppifrån genom en kontaktledning i luften, eller underifrån genom en skena eller magnetiska spolar i marken.
Mats Alaküla berättar att dagens elfordon inte är förberedda för elvägsnätet, men de kan ganska lätt anpassas. Han menar också att det är tekniskt lätt för fordonsindustrin att tillverka bilar anpassade för energiförsörjning från elvägar.
Almedalen: Elvägens roll i energiomställningen
Frågan om elvägens betydelse i omställningen diskuterar Mats Alaküla tillsammans med andra elektrifieringsexperter och samverkanspartners under Almedalsveckan den 5 juli kl 13.45 på Hästgatan 13 i Visby.
Programpunkten är ett inslag i Lunds universitets arrangemang i Almedalen.