Det kom ett brev om industrinytta …

Kanske har ni sett nya LTH-nytt som skickas ut till alla de LTH-alumner som registrerat sig i vårt alumninätverk och andra intressenter och som naturligtvis finns tillgängligt elektroniskt.

Jag är stolt över den metamorfos LTH-nytt genomgått under senare år och vi får många positiva kommentarer. Men jag blir också glad när vi får reaktioner – och häromdagen kom ett mejl om senaste numret, med en fråga kring det som var nya numrets tema eller fokus – hur LTH är till nytta för industrin:

”Tack för senaste numret. Intressant att ett universitet trycker så hårt på industrinytta. Man brukar ju vilja understryka den oberoende forskningen och det fria valet av forskningsfält. Nu liknar inriktningen mycket den vid ett forskningsinstitut. (…)”

Den frågan kräver sitt svar, och jag tror att många av oss vid LTH vill kunna svara på den på ett bra sätt. Den handlar om våra grundläggande värden i och med att den handlar om forskningens frihet och oberoende och om hur vi värnar detta, men också om vår roll i samhället och vår betydelse för dess utveckling.

Jag tackade för intresset och frågan och svarade ungefär så här: Det är alltid intressant att diskutera forskningens frihet och oberoende. Ofta talar vi i termer som grund-, nyfikenhetsbaserad-, tillämpad-, behovsstyrd forskning och så vidare.

Själv tycker jag terminologin är ganska ointressant och ofta leder fel – och det gäller att ha med tidsperspektivet (forskningen är och skall var långsiktig och vi vet inte när den ger ”avkastning”, om det nu är det den skall göra?).

Men en stor del av forskningen vid LTH kan hänföras till de senare kategorierna – alltså till tillämpad och behovsstyrd forskning – även om en hel del även tillhör så kallad grundforskning eller nyfikenhetsbaserad forskning.

Just i detta nummer av LTH-nytt valde redaktionen att göra nedslag i hur vi jobbar tillsammans med industrin, men detta är förstås bara en del av forskningen vid LTH. Andra nummer av vårt magasin har ett annat fokus – de senaste gick exempelvis under samlingsrubrikerna ”Så rullar vi mot framtiden”, om morgondagens bilar och bränslen, och ”Vi bygger framtiden”, om boende och byggande. 

Själv uppskattar jag mycket den förändring som LTH-nytt genomgått under senare tid.

I dagsläget är cirka 70 procent av LTH:s forskning finansierad via externa anslag av olika slag: Vetenskapsrådet, EU, Vinnova, Formas, Energimyndigheten, SSF, Wallenbergstiftelser och så vidare. Här är det naturligtvis intressant att diskutera hur fri forskningen är, och hur fri forskarna är att välja forskningsfält.

Utan externa anslag är det idag mycket svårt att bedriva forskning i någon större skala vid LTH, och jag skulle säga att det ser likadant ut vid alla tekniska lärosäten och fakulteter i Sverige. 

Anslagsgivarna skiljer sig mycket åt i hur de agerar och vilka kriterier de har för att stödja forskning. Vissa av anslagen bygger på samverkan med industrin, det gäller inte minst anslag från Vinnova. 

Min egen erfarenhet är att vi inom den tekniska fakulteten diskuterar frågeställningar med industrin som har ett längre tidsperspektiv än vad som är gängse inom industrin, eller frågeställningar som kan tyckas lite ”far-out”. Men industrin ger andra perspektiv och kan få oss att uppmärksamma problemfrågeställningar vi inte visste fanns. Ibland kan vi härigenom applicera vår forskning på nya områden, och skapa nytt men också få idéer.

När vi genomför forskningen är det viktigt att vi har akademisk frihet och rättighet att publicera forskningsresultat. Ett visst mått av ren uppdragsforskning kan finnas, men det är en begränsad del. 

Det är otroligt viktigt att hålla rågången och bevarandet av universitetens oberoende. Med så stor andel extern finansierad forskning måste vi på LTH vara observanta. Idag diskuteras flitigt om universiteten behöver ökade basanslag från staten för att just värna den oberoende forskningen – och i svensk kontext ter det sig som ett minst sagt rimligt krav.

Jag är stolt över LTH:s samverkan med industrin – och jag har för övrigt jobbat med ”industrinytta” ända sedan min doktorandtid i slutet av 1980-talet. Jag vet att det går att vara ”nyttig” för industrin och samhället utan att vara ”köpt” eller ofri.

Och samtidigt: Frågan är alltid berättigad. Vi ska aldrig sluta resonera om friheten och oberoendet, aldrig sluta vakta.

Viktor Öwall
Rektor LTH

PS Hur LTH är till nytta för industrin? Se exempelvis professor Jan-Eric Ståhls tre vägvisare för en konkurrenskraftig tillverkningsindustri – där hög säkerhet kombineras med låg miljöbelastning.