Atmosfärsforskningen i Europa tar ännu ett kliv

ACTRIS olika anläggningar utgör tillsammans den största atmosfäriska forskningsinfrastrukturen i världen. Den erbjuder sina användare tillgång till instrument, expertis, utbildningsmöjligheter och datahanteringstjänster – öppna tjänster som kan användas av alla och syftar till att öka spetskompetensen för observationer och forskning rörande jordsystemet.

Statusen ERIC innebär att infrastrukturen är av särskilt europeiskt intresse och betraktas som en juridisk person i alla EU:s medlemsstater. Finland står värd för ACTRIS ERIC och ansvarar för den övergripande samordningen, medan Italien hanterar tillgången till tjänsterna. Att nu etablera ett ACTRIS ERIC ökar möjligheterna att vidareutveckla och driva infrastrukturen.

Eija Juurola är tillförordnad föreståndare för europeiska ACTRIS. I pressmeddelandet från ACTRIS säger hon:

– Detta beslut innebär att ACTRIS olika anläggningar nu kan fungera tillsammans som en juridiskt erkänd organisation. Beslutet kommer vid en viktig tidpunkt eftersom övergången till en kontinuerlig drift av infrastrukturen redan sker och synergierna mellan forskare och näringsliv ständigt utvecklas.

Ökar kunskapen om drivkrafterna bakom klimatförändringar

ACTRIS påbörjade sin resa mot ACTRIS ERIC redan 2011 och har sedan dess gjort viktiga vetenskapliga och tekniska framsteg som lett till en djupare förståelse för drivkrafterna bakom klimatförändringar och luftföroreningar. Observationer av kortlivade atmosfäriska beståndsdelar, som aerosoler, moln och reaktiva spårgaser, vid 80 fältforskningsstationer i och utanför Europa under mer än ett decennium, har lett till unika insikter i effektiviteten av politiska beslut och åtgärder som syftar till att förbättra luftkvaliteten och därmed minska utsläppen i Europa. Observationerna belyser också de komplexa återkopplingsmekanismer som påverkar klimatsystemet.

Paolo Laj är tillförordnad vetenskaplig föreståndare för ACTRIS ERIC. I ACTRIS pressmeddelande säger han:

– Tack vare ett fokuserat internationellt samarbete har vi på bara tio år kunnat bygga och driftsätta toppmoderna vetenskapliga anläggningar som öppnar upp för oöverskådliga möjligheter för banbrytande upptäckter.

Hundratals forskare över hela världen, men även användare från den privata sektorn, har fått tillgång till ACTRIS olika plattformar. Varje år nyttjar över 5000 användare i cirka 50 av världens länder data från ACTRIS för sin forskning. Det möjliggör tillförlitliga prognoser rörande atmosfären, däribland varningar för farligt väder och hälsovådlig luftkvalitet samt långsiktiga klimatförändringar.

ACTRIS Sverige  

ACTRIS Sverige är en nationell forskningsinfrastruktur som gör observationer av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Lunds universitet står värd för infrastrukturen som sedan 2022 drivs med stöd från Vetenskapsrådet. Sverige är ett av de 17 länder som är med och etablerar ACTRIS ERIC.

Erik Swietlicki, professor i fysik och forskare inom aerosolområdet, är föreståndare för ACTRIS Sverige. Han säger:

– Etableringen av europeiska ACTRIS ERIC har stor betydelse för svenska forskare, myndigheter och näringsliv. Våra aktiviteter får en helt annan kontinuitet genom dessa gemensamma system för kvalitetssäkring och datahantering.

Fem svenska lärosäten och SMHI ingår i ACTRIS Sverige som driver fem fältforskningsstationer och en mobil forskningsplattform: Hyltemossa i Skåne, Norunda i Uppland, Zeppelin på Svalbard, Svartberget i Västerbotten, Östergarnsholm på Gotland samt den mobila plattformen för observationer av aerosoler och reaktiva spårgaser.

Samlokalisering med ICOS ERIC

ACTRIS Sverige har valt att samlokalisera alla sina fem mätstationer med ICOS ERIC, en motsvarande europeisk infrastruktur för observationer av de långlivade växthusgaserna. Vetenskapsrådet utvärderar nu samordningsmöjligheterna för Sveriges tre nuvarande fältstationsinfrastrukturer ACTRIS Sverige, ICOS Sverige samt SITES, en nationell infrastruktur för ekosystemforskning.

–  Ett av syftena är att bredda användarbasen, främst vad gäller forskare som väljer att nyttja våra gemensamma mätstationer för att utföra egna forskningsprojekt, men samlokaliseringen kommer även gynna myndigheter och näringsliv. Särskilt forskningen kring jordsystemet, till exempel utbytet och samspelet mellan atmosfär och landekosystem, kommer ha stor nytta av en samordning, eftersom de olika infrastrukturerna observerar olika delar av detta komplexa system, säger Erik Swietlicki.

Erik Swietlicki menar att de fritt tillgängliga data som ACTRIS Sverige och ACTRIS ERIC levererar behövs för att utveckla och testa en lång rad modeller som berör atmosfären och samspelet med landekosystem. Han nämner klimatmodeller, jordsystemmodeller, aerosoldynamiska och atmosfärskemiska processmodeller, spridningsmodeller för beräkning av luftkvalitet och nedfall till mark och vatten, samt uppskattning av hälsoeffekter orsakade av luftföroreningar med hjälp av epidemiologiska modeller. 

–  I Sverige sker mycket av denna modellutveckling inom de två strategiska forskningsområdena och klimatforskningscentrumen MERGE och Bolin Centre for Climate Research, säger Erik Swietlicki.

Vad är en forskningsinfrastruktur?

Forskningsinfrastrukturer är anläggningar, resurser och relaterade tjänster som används av det vetenskapliga samhället för att bedriva forskning och främja innovation. De omfattar vetenskaplig utrustning och expertnätverk samt tillhörande e-infrastrukturer och datahanteringssystem. Deras utveckling har sedan 2002 samordnats genom ESFRI, det europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur.

Vad är ett ERIC?

Ett ERIC är ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur – en juridisk enhet som bildats genom en särskild EU-förordning för att underlätta inrättandet och driften av forskningsinfrastrukturer av europeiskt intresse. Ett ERIC ger forskningsinfrastrukturer status som juridisk person i alla EU:s medlemsstater. Medlemmarna i denna internationella organisation är de länder som bidrar vetenskapligt och ekonomiskt till konsortiet.