Antikroppar – superläkemedel på frammarsch

I ett kylskåp i ett av husen på Medicon Village finns en dyrgrip. För en utomstående är den omöjlig att upptäcka eftersom den är ett vanligt provrör med lite genomskinlig vätska i. Men där inne skvalpar 10 miljarder olika typer av antikroppar. Eller snarare: antikroppens unika gripklo fästad vid ett virus.

Mats Ohlin är forskare i immun­teknologi vid LTH och expert på att designa nya antikroppar med eftertraktade egenskaper. Han berättar att inkapslat i viruset finns antikroppens unika DNA-kod och att virustypen kallas bakteriofager, en sorts virus som i normalfallet angriper bakterier.

– Det gör de genom att spruta in sitt DNA i bakterierna varpå nya fager bildas i bakterien.

Det finurliga med att fagerna visat sig kunna både förvara och kopiera någon annans DNA, och har en i övrigt enkel konstruktion, är utgångspunkten för tekniken som kommit att kallas fagdisplay och som belönades med Nobelpriset i kemi 2018. Med den blir det möjligt att göra tusentals kopior av gener som kodar för vilken antikropp som helst.

Lundaforskning drivande i utvecklingen

En drivande kraft i teknikutvecklingen jämte nobelpristagaren Greg Winter var Mats Ohlins kollega, professor Carl Borrebaeck. 1989 publicerade båda forskarna inom ett par veckor rön om en ny, het teknologi som var en hörnsten i utvecklingen av denna typ av ”antibody engineering”.

I Lund banade genombrottet vägen för forskning som i sin tur bland annat resulterat i företagen Alligator och Immunovia. Dessa har transformerat forskningen om såväl biologiska läkemedel som antikroppar och diagnostiska verktyg.

– Antikroppar är de enskilda läkemedel som omsätter mest pengar inom sjukvården idag. Utvecklingen har exploderat, men är ändå bara i sin linda, säger Mats Ohlin.

Särskilt verksamma har antikropparna visat sig vara mot cancer och vissa autoimmuna sjukdomar. När medicinen injiceras – de läkande proteinerna är både för stora och känsliga för att ge effekt om de tas som tablett eller vätska via munnen – strömmar antikropparna ut och ansamlas i det angripna området, exempelvis en tumör. I samma veva kickar antikroppar ofta igång kroppens eget immunförsvar så att de angriper tumören.

Skapar unika antikroppar

Mats Ohlin och hans kollegor skapar helt nya antikroppar med unika egenskaper. Avsikten är att de ska kunna bli framtidens mediciner eller diagnostikverktyg.

Antikroppar ser väldigt ut olika ut och är bra på olika saker, förklarar han.

En fördel med antikroppar som läkemedel är att de bara angriper patogenen, medan konventionella läkemedel ofta slår bredare. Risken för bieffekter blir därför mindre.

När Mats Ohlin programmerar nya antikroppar gör han som kroppen själv: använder livets eget system för genförändringar. Antikroppar består av tjugo olika aminosyror vilka sätts ihop utifrån den mall av baser – nukleotiderna adenin, cytosin, guanin och tymin – som finns i generna. Genom att laborera med ordningen på dessa baser går det att förändra antikropparnas egenskaper.

– Så här gör de celler som har i uppdrag att producera antikroppar och vi har lyckats imitera systemet, säger Mats Ohlin.

Antikroppar mot pollen och kvalster

För närvarande håller han och hans forskargrupp på att studera antikroppar mot kvalster och gräs- och björkpollen för att bättre förstå allergier. Sjukdomsspårning med hjälp av antikroppar är ett annat spår.

Sedan några månader har han dock delvis fått pausa dessa projekt för att sluta upp i kampen mot covid-19.

Tillsammans med kollegor i Lund, Region Skåne, Karolinska institutet och KTH hoppas han kunna bidra med svar till frågor som gäckar en hel värld nu: indikerar antikroppar immunitet? Vad utmärker antikroppar som skyddar mot viruset t ex efter vaccination? Och går det att skapa antikroppar som kan användas som ett framtida läkemedel?

– Vi hoppas kunna förstå lite mer om hur dessa antikroppar verkar och vilka varianter som ger oss ett verkligt bra skydd. Alla antikroppar kan inte skydda oss, tyvärr.