Anne L'Huillier får Wolf Prize i fysik
Anne L’Huillier, professor i atomfysik, är en av årets mottagare av Wolf Prize – fysikämnets allra mest prestigefyllda utmärkelse näst efter Nobelpriset. Hon får det för sitt forskningsbidrag till ultrasnabb laservetenskap och attosekundfysik.
Jonas Andersson och Evelina Lindén – Published 8 February 2022
– Jag har inte riktigt landat i detta ännu. Jag har fått priser förut för min forskning, men det här är helt otroligt, väldigt speciellt. Det hade jag inte väntat mig!, säger Anne L’Huillier.
Varje år delar Israels president ut det prestigefyllda Wolf Prize – ett internationellt pris som ges till forskare och konstnärer från hela världen – för prestationer "i att främja vetenskap och konst för mänskligheten och för vänskap mellan folk, oavsett ras, religion, kön, geografisk plats eller politisk uppfattning." Priset är tänkt att hylla ledare och pionjärer inom vetenskap och konst som genom sin forskning har bidragit till en bättre värld.
Andra kvinnan som får utmärkelsen
Wolf Foundation belönar framstående forskare inom fysik, jordbruk, kemi, matematik och medicin, samt musik och arkitektur. Det delades ut första gången år 1978 och fysikpriset gick då till den kinesisk-amerikanska fysikern Chien-Shiung Wu. Anne L’Huillier är första kvinnan efter henne som får utmärkelsen.
– För mig är det här ett karriärpris – min forskning har redan från början handlat om det här fältet. Jag har så många som jag vill fira det tillsammans med: min forskningsgrupp, mina kollegor på avdelningen för atomfysik, mina gamla kollegor i Frankrike och min familj förstås, säger hon.
Pristagarna väljs ut av internationella jurykommittéer. I år har elva pristagare utsetts från fem olika länder: USA, Kanada, Tyskland, Sverige och Japan.
Förutom Anne L'Huillier får även Paul Corkum från University of Ottawa, Ferenc Krausz från Max Planck Institute for Quantum Optics och Ludwig Maximilian vid Münchens universitet fysikpriset för sina banbrytande bidrag till ultrasnabb laservetenskap och attosekundsfysik.
Ultrakorta laserpulser
Anne L'Huillier är professor i atomfysik vid LTH och hon är en framgångsrik forskare inom experimentell attosekundsfysik. I sin forskning använder Anne L'Huillier laserteknik för att skapa ultrakorta ljuspulser som gör det möjligt att blicka in i mikrokosmos.
Med dessa ”kamerablixtar” är det möjligt att studera elektroners rörelser inne i atomer och molekyler. Hennes forskargrupp gör experiment som ger ny grundvetenskaplig förståelse av dynamiken inuti atomerna, till exempel när en atom joniseras.
Hon konstaterar att priset innebär ett särskilt erkännande för attosekundfysik som forskningsfält. Men – hur kan man beskriva attosekundfysik för någon utanför Fysicums väggar?
Vi börjar med att fastslå att en attosekund är ett otroligt kort tidsintervall – vi talar om en en miljarddel av en miljarddel av en sekund.
– En attosekund förhåller sig till sekunden som en sekund förhåller sig till universums ålder. Det matchar tidsskalan för hur en elektron rör sig inuti atomer eller molekyler. Tidsaspekten är viktig, eftersom det handlar om att kartlägga rörelsen, ungefär som när en kamera måste ha mycket kort exponeringstid när motivet rör sig snabbt. Elektroner är dessutom inte några partiklar i klassisk mening i detta sammanhang – de är mer en våg – och attosekundfysik handlar om att beskriva, karaktärisera, dessa vågor.
Utvecklingen har bara fortsatt
Anne L’Huillier började forska inom ”attofysik” redan 1987, då i Frankrike.
– Då var detta ett väldigt smalt område. Det har fått allt fler tillämpningar under årens lopp, och även när vi kanske trott att vi har upptäckt vad som kan upptäckas, har utvecklingen ändå bara fortsatt och nya spännande idéer har kommit upp. För mig som forskare är det ett privilegium att ha varit så länge inom samma fält – jag tycker jag har haft mycket tur i mitt val av forskningsämne, säger hon.
På frågan vad det var som styrde valet, och vad det är som är så roligt med just attofysik, tvekar hon inte en sekund:
– För det första är det experimentellt och att vi jobbar med state-of-the-art-, lasrar och instrumentering, rent tekniskt. Men samtidigt är det otroligt roligt, rent teoretiskt! I det här fältet går det att förena teori och experiment, atomerna och kvantfysiken med ljuset och optiken.