Alger ska rena avloppsvatten

Avloppsvatten, vare sig det kommer från köks- eller toalettavlopp, är ofta rik på fosfor och kväve och kan därför betraktas som en näringskälla för många arter. 
Att använda mikroalger som vattenrenare testas lite varstans runt om i världen, men används i praktiken än så länge inte i någon större skala. Men ingenjören och forskaren i teknisk vattenresurslära Jing Li tror att metoden har framtiden för sig. 

– Egentligen är det konstigt att vi inte använt detta tidigare. Men ibland finns en paradox i att vi blir hemmablinda för metoder som finns rakt framför näsan. Vi tror att det ska vara krångligt, säger hon. 

Tre slag alger ska testodlas

Just nu odlar hon tre slags mikroalger- Chlamydomonas, Microglena och Chlorella. Den första två är vanligt förekommande alger i Sverige medan den sistnämnda ofta används i andra forskningsprojekt.  

De olika algerna testodlas just nu i olika slags avloppsvatten. I ett labb på Ekologihuset i Lund står rader med små glasflaskor som vissa rymmer vatten från köksavlopp, kallat gråvatten på ”avloppslingo”. Andra innehåller toalettvatten, så kallat svartvatten, och i några finns malet matavfall blandat med kranvatten. Alla är de uppblandade med alger, och beroende på tillväxttakt skiftar färgen därför mellan grönt och brunt medan några är genomskinliga och ser ut som vanligt vatten.

– Den som heter Chlamydomonas växer bäst just nu. Det är en alg som är god att äta och annan forskning har visat att den kan vara ett potentiellt kosttillskott med kapacitet att överträffa Chlorella och Spirulina, säger Jing Li. 

Kan bli djurmat, bionergi eller växtnäring efteråt 

Men på tallriken tror hon inte dessa alger kommer hamna efter avslutat reningsuppdrag. Det skulle vi uppleva som frånstötande, tror hon, i alla fall till en början. Däremot kanske de kan bli djurmat, växtnäring eller bioenergi i form av metan eller biogas. 

Algerna behöver solljus för att växa. De skulle förslagsvis därför växa i öppna sänkor. Sådana skulle vara relativt okomplicerade att bygga också i ganska tät stadsmiljö, bedömer Jing Li. 

En utmaning kan däremot vara att samla ihop algerna efteråt.

– Här behöver vi filtrera eller separera dem från vattnet på ett smart sätt. Dagens metoder behöver bli effektivare eller billigare.

En annan nackdel med att använda alger som vattenrening är att själva reningen tar längre tid än dagens metoder eftersom organismerna först behöver växa till sig i några veckor. 

Prövas i ett bostadsområde i Helsingborg

I nästa steg kommer algblandningarna flyttas till Helsingborg. Där finns en försöksanläggning som kallas RecoLab och som ger möjlighet att testa innehållet i större behållare. 

Finansieras av Helsingborgs stad

Testarna, och hela projektet i övrigt, finansieras av Helsingborgs stad som vill testa metoden för en framväxande ny stadsdel, Oceanhamnen. Detta nya bostadsområde utrustas med olika avloppsrör för toalett och kök. De två rören möts alltså inte i ett, såsom vanligtvis är fallet, utan hålls åtskilda hela tiden. 

Fördelen är bland annat att köksvattnet, gråvattnet, då kräver mindre rening. Matavfallet, i sin tur, passerar avfallskvarnar och leds ut i ett tredje rör.

Bekvämlighetsbonusen att slippa gå ut med de bruna påsarna ska ytterligare öka chansen till återvinningen, är tanken. 

Alger kan också rena blandat avloppsvatten, men oavsett har forskarna nytta av att bättre förstå hur olika alger fungerar i olika sammanhang. 

Visas i juni på bomässa

Från den 30 maj, när bomässan H22 i Helsingborg öppnar, visas algodlingarna i stora glasbehållare i Helsingborg.  Då vet Jing Li och hennes kollegor också förmodligen lite mer om vilka alger som renar bäst.

Om du är journalist kan det finns möjlighet att komma före öppningsdatum och kolla in algerna på plats. Kontakta i så fall Jing Li. Det finns också odlingar i Lund redan nu, men i mindre skala.