Vad kostar bränderna – egentligen?

Hyllorna i tjänsterummet står fortfarande tomma. Nu ska Margaret McNamee skriva ett nytt kapitel inom brand- och miljö. Hon bygger en ny värld inom akademin, som förhoppningsvis också får betydelse för samhället i stort.

Margaret McNamee lämnade hemlandet Australien och kom till Göteborg och Chalmers 1986. Där licensierade hon först i experimentell forskning. Växlade sedan spår och utförde teoretiska kvant- och kemiska beräkningar. Denna dubbla kompetens har hon använt för att studera brand- och förbränningsfrågor ur ett både experimentellt och teoretiskt perspektiv.

1995 blev Margaret McNamee doktor i fysikalisk kemi med inriktning på förbränning. Hon lämnade sedan akademin och kommer närmast från RISE Research Institutes of Sweden (tidigare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). Där har hon byggt upp en forskningsverksamhet kopplad till bland annat miljöpåverkan och brand.

– Inom brandvärlden beskrivs brandkemi ofta summariskt. Den brukar sammanfattas med en enda reaktion. Men som förbränningskemist vet jag att en vanlig brand består av tusentals enskilda reaktioner som producerar en mängd skadliga ämnen.

Enligt Margaret McNamee fokuserar brandforskare oftast på ämnen som är akut giftiga. Stora organiska molekyler som är problematiska för ekosystemet mäts sällan, trots att de påverkar miljön under en längre tid och smutsar ner både land och hav, långt från brandhorisonten.

Brand och lastbilar

Föroreningar från lastbilar är idag ett omtalat miljöproblem. Margaret McNamee visade redan under 1990-talet att bränder i Sverige släpper ut hälsovådliga partiklar i samma omfattning som lastbilstrafiken på svenska vägar gör per år.

– Det hade ingen visat tidigare, att bränder producerar liknande mängder partiklar som något vi tycker är mycket problematiskt.

Margaret McNamees forskning har ofta handlat om ekologisk giftpåverkan. I professuren vill hon bredda perspektivet till hållbarhet som gäller miljö, ekonomi och samhället. De sociala aspekterna är nya. Tidigare har ett holistiskt perspektiv – där ett livscykelstänkande också ingår – lyst med sin frånvaro inom brandforskningen, förklarar hon.

– När det handlar om hållbarhetsperspektiv inom brand arbetar man idag framför allt med miljöfrågor. När jag började med forskningsfrågor 1995 ansågs hållbart och miljövänligt betyda samma sak. Men för att något ska betraktas som hållbart måste man tänka bredare. En verksamhet är hållbar om den är bra ur ett miljö-, socialt och ekonomiskt perspektiv.

Margaret McNamee nämner skogsbränder för att belysa ”hållbart tänkande”. Vad är skogen värd? Hur hållbara är släckmetoderna? Är det hållbart att sprida kemikalier över elden? Vad kostar det om man låter skogen brinna upp i jämförelse med att släcka med helikopter? Svaren finns inte idag men frågorna är angelägna.

Att bygga modeller som tar hänsyn till bränders sociala inverkan är ett helt nytt forskningsområde. Hur påverkar till exempel skogsbranden ett samhälle där människorna har levt med och av skogen i generationer?

Kalifornien i USA och Australien har återkommande, utbredda skogsbränder. I Sverige har skogsbrand betraktats som något sällsynt och oproblematiskt. Med ökad klimatpåverkan kan vi vänta oss kraftigare vädersvängningar, vilket antagligen leder till fler skogsbränder. Det vi upplevde 2018 innebär inte att vi får lika svåra skogsbränder varje år, men risken ökar.

– Vi måste förstå betydelsen av räddningstjänsten i ett samhälle. Den axlar många samhällsroller idag. Räddningstjänsten deltar till exempel i skolundervisning för att göra barn medvetna om brand och är närvarande i olika sammanhang, inte minst i mindre samhällen. Det skapar en trygghet. Vi har inte kunnat mäta betydelsen av detta eller vägt in hållbarheten av verksamheten i våra brandanalyser. Detta är min tanke, att jag i min professur ska väga in de sociala aspekterna i hållbarhetskalkylen tillsammans med traditionell miljöpåverkan och göra kostnad-nytta-beräkningar, säger Margaret McNamee.

Anlagda bränder

Ett annat prioriterat område är anlagda bränder. Margaret McNamee ledde tidigare ett nationellt projekt där anlagda bränder granskades med fokus på anlagda skolbränder.

Det finns ett klart samband mellan anlagda bränder och olika socioekonomiska indikatorer. Bränderna visar sig öka i socialt utsatta områden, och i synnerhet skolbränder utförs ofta av ungdomar.

– Här finns en grupp som vi kan påverka. Med rätt insatser får ungdomarnas utveckling en positiv riktning. Är detta något som vi kan värdera? Sker det en minskning av brandfrekvensen i områden med socialt engagemang? Detta bör undersökas! Vi behöver ha en större förståelse för samverkan, sociala aspekter och förhållandet mellan kostnad-nytta för att få grepp om hållbarhet. Kan vi bygga in social hållbarhet i en brandmodell så är mycket vunnet, säger Margaret McNamee.

STEFAN DANIELSSON