”Stora investeringar i grön stålproduktion görs idag, så det är en myt som lever”
LTH-doktoranden Valentin Vogl har tagit initiativ till en kunskapsbank som på sikt kan locka industrijättar att satsa på koldioxidfri stålproduktion. FN:s ledarskapsgrupp för klimatomställning inom tung industri – LeadIT – offentliggör idag databasen, som ytterst ska bidra till kunskap som gör det möjligt att nå Parisavtalets mål om nollutsläpp till 2050.
Tiina Meri – Published 27 April 2021
Hur fick du idén till en databas om kunskap om framtidens stålproduktion?
– Jag deltog i en debatt i Storbritannien, där krav rests på att öppna en ny kolgruva för stålproduktion. I många länder finns fortfarande en föreställning om att stålproduktion kräver kolkraft och masugnar. Men de första stora investeringarna i olika gröna tekniker för grön stålproduktion som görs idag, så det är en myt som lever. När jag skulle argumentera märkte jag att det var svårt att få igenom budskapet, för det saknades robusta källor.
Så nya tekniker och satsningar är på gång – varför är det viktigt att samla initiativen?
– Stockholm Environment Institute och ett tiotal organisationer bidrar till databasen, och inom LTH:s Hybritprojekt kommer vi att använda den i vår forskning. När vi samlar och kategoriserar besked om stora och ambitiösa initiativ och investeringar, med koll på vilka aktörerna är och vilka tidshorisonter som gäller, kan företagsledare få en klarare bild av hur framtiden kommer att se ut. Det är egentligen inte bara intressant för företagen, utan också för det civila samhället som driver miljöfrågor och för städer och länder som på olika vis är beroende av stålproduktion och behöver ställa om.
När kommer det koldioxidfria stålet ta över?
– Idag är det tydligt att stålindustrin kommer att överge kolet. Det går för långsamt, en del av utfästelserna om utsläppsminskningar och nya produktionssätt är fortfarande för vaga, men en rörelse sker. Även om vi nu ser nu de första produktionsanläggningarna för grönt stål märks tyvärr ingen stark vilja att samtidigt ge upp tillverkningen med masugnar. Det behövs politiska beslut och ett engagemang, så att vi faktiskt stänger de befintliga stålverken när ny och grön produktion byggs. Det gröna stålet får helt enkelt inte bara bli ett tillägg till de stålverk som idag finns och som har stora klimatpåverkande utsläpp.
Stockholm Environment Institute och FN:s ledarskapsgrupp för klimatomställning inom tung industri – LeadIT – offentliggör databasen som ger en bild över stålindustrins potential och rörelsetakt. I dagsläget ingår 42 stora projekt för stål med låga koldioxidutsläpp.
Valentin Vogl
Valentin Vogl är doktorand vid Miljö- och energisystem och har som sådan arbetat framför allt med forskningsprojektet Hybrit, där förhoppningen är att vätgas ska ersätta kol vid stålproduktion och där LTH-forskare leder en särskild del som handlar om omställning och styrmedel för stålindustrin.
I Hybritprojektet deltar från LTH:s sida även de båda klimatforskarna Lars J Nilsson och Max Åhman.
Stål och klimatpåverkan
Idag härrör 7–10 procent av de mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser från stålproduktion. Hälften av det stål som produceras i världen används för byggnader och infrastruktur.
En framtid med låga koldioxidutsläpp ställer krav på stora mängder stål, till exempel för vindkraftverk och översvämningsskydd på grund av stigande havsnivåer.
I Sverige har vi en av de högsta stålanvändningarna per capita i världen, dubbelt så hög som det globala genomsnittet per capita.
Tekniker för fossilfritt stål
Direkt vätereduktion är en teknik för att, med vätgas som reduktionsmedel, omvandla järnmalm till järn. Produkten kallas järnsvamp eller DRI (direct reduced iron). Väte kan produceras på olika sätt, men flertalet av de projekt som ingår i databasen The Green Steel Tracker utvecklar teknik där väte produceras av vatten med hjälp av elektrolys.
Avskiljning och lagring av koldioxid rensar koldioxid från masugnens avgaser i stålproduktionsprocessen för att senare transportera det till en plats för permanent lagring. Några projekt i databasen syftar till att utveckla denna teknik.
Direkt elektrifiering är ett nytt sätt att omvandla järnmalm till järn, där man tillför elektrisk ström på järnmalm som lösts i en vätska. I databasen förekommer två olika versioner av denna process, båda i relativt tidiga tekniska utvecklingsstadier.