Sensorer ska minska matsvinnet

Malin Göransson är doktorand vid Förpackningslogistik på Institutionen för designvetenskaper, LTH. I likhet med många andra oroas hon av att en tredjedel av all mat som produceras i världen aldrig når en mage – och att matsvinnet står för 6,7 procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser.

I slutet av sin utbildning till civilingenjör i bioteknik på LTH gick Malin Göransson två kurser med förpackning som tema, vilket ledde till ett exjobb i skärningspunkten mellan förpackningslogistik och teknisk mikrobiologi, där minskat matsvinn var ett tänkt slutmål.

– Jag började leta efter ett snabbtest för att se på faktisk hållbarhet för livsmedel. Problemet med nuvarande tester är att labbsvar ofta dröjer flera dagar. Jag visste att elektriska förändringar uppstår när olika mikroorganismer förökar sig, men metoden jag tog fram fungerade inte utanför labbet, så det var bara att tänka om.

Som doktorandbörjade Malin Göransson jobba med prediktionsmodeller i ett forskarteam. Laget tog fram en Internet of things-teknik där sensorer mäter tid, temperatur och position och där beräkningar görs kring kvaliteten på livsmedel. En av fördelarna med den kontinuerliga temperaturmätningen – som ger besked om alla temperaturavvikelser – är att återkommande fel och brister i livsmedelskedjan kan rättas till.

– I Sverige är matvarukedjorna oftast bra på att hålla stabila temperaturer på livsmedel. Men om en produkt varit en halv grad varmare eller kallare under flera timmar eller dagar kan det påverka hållbarheten radikalt. Så det är viktigt att inte bara göra stickprov, utan att kunna följa varans temperatur över tid.

Därför har Malin Göransson och hennes forskarkollegor i samarbete med bland annat handeln de senaste åren utvecklat Dynahmat – efter ”dynamically predicted shelflife” – där sensorer sätts i första hand på de gråa lådor som idag används av handeln för transporter av livsmedel.

– Sensorerna skickar informationen till servrar. På så vis kan livsmedlet följas hela vägen genom livsmedelskedjan, mellan olika aktörer och fram till konsumenten.

I servrarna – eller i ”molnet” – finns de mikrobiologiska prediktionsmodellerna, olika modeller för olika livsmedel. Informationen som det dynamiska hållbarhetssystemet ger kan jämföras med bäst-före-datum, som idag är lagstadgat.

– Att minska matsvinnet och onödiga transporter är det stora målet. Maten som vi producerar i Sverige och i världen ska ätas och inte slängas – något annat är inte hållbart. Med bättre information om hur hela livsmedelskedjan ser ut kan vi nå en bit på vägen.

En viktig aspekt med den nya tekniken för livsmedelskontroll är att den bygger på ett systemperspektiv: ska det bli fråga om framgångssagor räcker det inte med att enskilda individer och företag gör en insats.

– Om hela handeln är med går det att minska matsvinnet. Nästa steg är att utöka och skapa funktioner som konsumenter kan använda för att ta beslut om produkten är tjänlig eller inte.

TIINA MERI

FAKTA | Dynahmat

Innovationen Dynamisk hållbarhet på mat, Dynahmat, är ett slags hållbarhetsservice som bygger på förpacknings-, och logistiklösningar samt Internet of Things (sakernas internet). Små sensorer på förpackningar mäter tid, temperatur och position genom hela livsmedelskedjan. Data skickas till servrar och matas in i mikrobiologiska prediktionsmodeller som räknar ut den aktuella kvaliteten på livsmedlet. Informationen skickas sedan till aktörerna i livsmedelskedjan.

Dynahmat, är en så kallad öppen innovation, framtagen med stöd från Vinnova i programmet Tvärlivs. Tetra Pak, HKScan och Sony Mobile hör till de cirka 20 aktörer som deltog i projektet. Svenska retursystem (som samägs av Dagligvaruleverantörers förbund och Svensk dagligvaruhandel) undersöker nu om eller hur de kan implementera systemet.