Ny mjukvara ger kommunerna koll på kusterosionen

Våra sandstränder är inte bara uppskattade tillhåll för sol och bad, promenader och avkoppling.

– Färre tänker på att stränder och sanddyner också är viktiga översvämningsskydd för bebyggelsen utmed kusten. Stiger havet med en meter innebär det i genomsnitt att sandstränder behöver dra sig tillbaka hundra meter inåt land. På många platser är inte detta möjligt då det ligger hus, vägar och järnvägar i vägen, säger Caroline Hallin. 

Nyligen disputerade hon med en avhandling i teknisk vattenresurslärara vid LTH, Lunds universitet som ger vägledning till hur Sverige kan rusta sig inför havsnivåhöjningen. 

Bland annat har hon tillsammans med det holländska forskningsinstitutet Deltares utvecklat en datormodell som kan användas som ett planeringsunderlag i kustnära områden.

För det är inte så enkelt som att gå ut med en mätsticka och ta reda på hur höga sanddynerna är och därifrån ta ställning till konsekvenser och lämpliga åtgärder. Sandstränder är dynamiska och det är betydligt fler parametrar än endast havsnivåhöjningen i sig som spelar in. 

– Det handlar om vågor, vindar och strömmar som både eroderar och återuppbygger stränder och sanddyner. Den nya modellen simulerar hur stränder och sanddyner utvecklas i olika klimatförändringsscenarier och kan även användas för att testa olika åtgärder för att motverka stranderosionen.

Modellen har redan testats på stränder i Nederländerna och Sverige och nu hoppas Caroline Hallin att de svenska kommunerna på sikt ska använda sig av den för att få bättre koll på vad som händer med deras stränder.
 
Modellen är tillgänglig vid LTH och arbete pågår med att sammankoppla den med en holländsk mjukvara för ökad funktionalitet och användarvänlighet. Caroline Hallin kommer att fortsätta med modellutveckling och forskning vid Delfts tekniska universitet i Nederländerna.
 
Länk till avhandling www.lu.se/lup/publication/e850cf42-d671-4790-ab62-7c43830e7f6a