LTH är redo att bidra med kompetens för grön omställning och stärkt konkurrenskraft

Varje gång jag talar med företrädare för näringslivet om den digitala och gröna omställningen är kompetensbrist och kompetensförsörjning två givna samtalsämnen. Ofta får jag höra att det behövs fler ingenjörer. Därför är det väldigt bra att Sveriges utbildningsminister Mats Persson (L) också ser detta behov, och hörsammar både lärosäten och näringslivet i våra önskemål.

I förra veckan kom en vältajmad och god nyhet för LTH, då regeringen beslutade att stärka ingenjörslandet Sverige genom satsningar på civilingenjörs- och basårsutbildningar, dels genom fler platser inom grön omställning, dels genom en ökning av den sedan länge urholkade ”prislappen” för högskoleutbildningar inom teknik och naturvetenskap.

Från LTH:s sida är vi redo att höja kvaliteten på utbildningarna genom mer lärarledd tid, och inte minst genom att förstärka utbildningsmiljöer med avancerade laboratorier och infrastrukturer som kan rusta studenterna för deras kommande yrkesliv som ingenjörer.

I Sverige behöver vi också fler ungdomar som läser till ingenjör, och jag tror att många unga idag ser nödvändigheten av grön omställning. Med extra platser till tekniskt basår ser jag hoppfullt på att fler ska välja en ingenjörsframtid där de kan bidra till en bättre värld – och samtidigt få fantastiskt givande jobb som påverkar teknikutveckling och livsvillkor för människor.

Tillsammans med Chalmers och Uppsala universitet är vi på LTH väl förberedda, eftersom vi sedan 2022 gemensamt planerat för utbildningar som spelar en nyckelroll för grön omställning och berör områden som elektrifiering av transportsystem, batteriutveckling och kraftelektronik.

Utöver extra anslag till ingenjörsutbildningar föreslog regeringen också en långsiktig satsning på forskning kring batterier och elektrifiering av transportsystemet, riktat till Lund, Chalmers och Uppsala.

Detta är av stor betydelse för svensk industri som just nu genomför sin gröna omställning – och för att framtidens utbildningar ska kunna innehålla de senaste forskningsrönen inom området. De tre lärosätena kan nu stärka sin redan framgångsrika forskning kring kraftelektronik, batterier och ett fossilfritt transportsystem.

För den svenska transportsektorn gäller målet att fordonsflottan ska vara helt fossilfri år 2045, med en reducering av koldioxidutsläppen med 70 procent till år 2030.

Om industrin ska kunna ta en ledande roll i omställningen till ett elektrifierat samhälle behövs ny kunskap och kompetens – tillämpad forskning, utbildning av ingenjörer och vidareutbildning av redan yrkesverksamma.

För mig är beskedet från regeringen en signal om att vi tillsammans har en god chans att göra skillnad, både i klimatomställningen och för en livskraftig svensk industri.

Annika Olsson

Rektor LTH