Hoppa till huvudinnehåll

Starkare träkonstruktioner med nytt sätt att limma

– Publicerad den 11 December 2013

Ett nytt sätt att limma trä kan göra trähus och andra träkonstruktioner betydligare tåligare än tidigare. De kan till och med göra träet starkare än vad det var från början! Detta visar labbtester som utvärderat tekniken.

- Metoden är intressant för såväl konstruktörer, byggindustrin som möbeldesigners, säger Per-Johan Gustafsson, professor i byggmekanik vid Lunds Tekniska Högskola.

Han utvecklade metoden för flera år sedan, varpå den mer eller mindre föll i glömska men nu uppmärksammas i Lunds universitets julkalender, där 24 forskare fram till jul önskar sig något. Per-Johan Gustafsson önskar är att metoden ska komma till nytta.

Metoden är enkel. Istället för att bara använda lim lägger man också in en 1 mm tjock gummifolie i fogen.

Detta gör konstruktionen lite lagom eftergivlig och därmed mycket tåligare än de flesta andra. Den blir mer stöttålig och kan bära mycket mera vikt. Den blir också fukttåligare och motståndskraftig mot sprickor.  

Vid tester av ett tiotal olika typer av sammanfogningar lät forskarna en knappt meterhög träkonstruktion belastas med en last på 120 ton, vilket motsvarar 80 personbilar – och som den klarade. Belastningstiderna varierade och var som mest åtta år. Samma limningsmetod provades med gott resultat också för att sammanfoga trä och stål, och även i kombination med spikning.

Mycket i vårt samhälle byggs i trä. Flertalet enfamiljshus byggs i trä, liksom möbler, idrottshallar, järnvägsstationer och flygplatsbyggnader. Allt fler höghus byggs i trä liksom vindkrafttorn och broar.

Idag finns i huvudsak två sätt att sätta samman träfogar; konventionell limning och mekanisk sammanfogning med spikar eller skruvar.  Konventionell limning ger hårda och förhållandevis spröda fogar medan den nya tekniken ger ungefär samma eftergivlighet och seghet som spikar och skruvar.   

En finess, jämfört spikar och skruvar, är att gummifoliens eftergivlighet är elastisk så att deformationerna går tillbaka efter att konstruktionen tillfälligt varit högt belastad eller utsatt för en stöt. Eftergivligheten minskar också risken för sprickor när träet krymper och rör sig vid uttorkning.   

- Den lilla elastiska eftergivligheten är också det som ger fogen förmåga att kunna bära stora laster. Istället för stor påfrestning på bara en liten del av fogen blir istället hela fogytan aktiv och delaktig i att bära lasten, förklarar Per-Johan Gustafsson. 

Enligt Per-Johan Gustafsson borde finnas möjlighet för kreativa personer eller företag att få någon typ av design- eller produktskydd för nya produkter som helt eller delvis bygger på aktuell limningsteknik.

- Det vore kul om något företag vill testa tekniken, även om jag inte tjänar något på det ekonomiskt. Däremot vill jag gärna vara informerad och kanske kunna ge råd för bra tillämpning av tekniken, säger Per-Johan Gustafsson.

Se Per-Johan Gustafsson presentera tekniken i Lunds universitets adventskalender

Vetenskaplig publicering