Ny kunskap om viruspartiklar i luften kan minska smittspridning på sjukhus

I början av coronapandemin trodde man att smitta främst spreds via stora droppar från personer med sjukdomssymptom. Med tiden förstod man att man är som mest smittsam i början av sjukdomsförloppet, och inandning av luftburet virus visade sig vara en viktig smittväg. I de flesta riktlinjer bedömdes risken för aerosolsmitta bara finnas i samband med särskilda vårdsituationer, till exempel då andningsstödjande behandling gavs. Även om arbetssätten i många fall har utvecklats under pandemins förlopp har de riktlinjer som använts för att bedöma smittorisken inom vården varit baserade på föråldrad kunskap.

– Vi har fått bekräftat det vi lärt oss under pandemins gång, att det som påverkar risken för smittspridning är hur mycket virus patienten sprider, hur nära man är patienten och hur bra ventilation det finns i rummet.Däremot verkar inte andningsstödjande behandlingar påverka risken för virus i luften. Detta gör att vi hoppas att rekommendationerna från WHO ändras framöver och att vårdprocedurerna anpassas, säger Carl-Johan Fraenkel, överläkare och specialist i infektionsmedicin och vårdhygien vid SUS, samt forskare vid Lunds universitet.

Studien den största i sitt slag

Forskare vid Lunds universitet gjorde under våren 2020 till våren 2021 ett stort antal mätningar i sjukhusmiljö, främst vid Infektionsklinikerna på Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö, i syfte att få mer kunskap om hur covid-19 sprids. Studien är den största i sitt slag och resultaten har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Clinical Infectious Diseases. 

Mätningar av virus i luften gjordes i vårdrummen hos patienter på intensivvårdsavdelningar och andra vårdavdelningar. En viktig faktor i mätningarna är att de patienter som varit inlagda på sjukhus i de flesta fall hunnit bära på smittan i en eller två veckor innan de blivit så sjuka att de varit i behov av vård, vilket innebär att de inte bär på lika stora mängder virus som patienter som nyligen smittats.

Specialbyggda instrument

Mätningarna gjordes med instrument som är specialbyggda för att samla in biologiska ämnen från luft, och prover togs såväl från korridorer och allmänna utrymmen som inne i patientrummen. Totalt samlades 310 prover in, varav 231 inne i patienternas rum. Totalt var åtta procent av proverna positiva, och inne i patientrummen var den siffran tio procent. Orsaken till den relativt låga siffran är just för att patienterna har varit sjuka så länge, så de avger inte lika mycket virus till luften.

– Vi har tagit en massa prover i olika patientsituationer och mätt hur mycket viruspartiklar det finns i den insamlade luften.  Detta har sedan kopplats till hur mycket virus patienten har i kroppen, hur ventilationen ser ut inne i rummet och också hur stort avståndet är till patienten, berättar Sara Thuresson, doktorand i aerosolteknologi vid LTH.

Genom mätningarna har man kunnat konstatera att en förbättrad ventilation, både med en mobil enhet med ett så kallat HEPA-filter och med högre inbyggd ventilation, tydligt minskar risken för luftburna virus.

– Vi tog också prov på olika avstånd, mindre än en meter från patienten, en-två meter ifrån och mer än två meter bort. Risken för smitta ökar med 50 procent för varje av dessa kategorier man kommer närmare patienten, säger Sara Thuresson.

Gamla förställningar om smittspridning

Det är numera klarlagt att covidsmittan främst sprids via små aerosolpartiklar som innehåller virus. Dessa kan både finnas kvar i luften under många minuter och spridas på avstånd större än två meter, särskilt i dåligt ventilerade miljöer. Partiklarna kan också ta sig in i mellanrummen mellan kirurgiska masker eller andningsskydd. Trots detta bygger många av smittskyddsprogrammen på gamla föreställningar om smittspridning.

Eftersom man har använt de befintliga riktlinjerna har man främst använt den bästa skyddsutrustningen hos de mest sjuka patienterna, de som legat i respirator eller fått annat andningsstöd. 

– Men denna patientgrupp verkar vara den minst smittsamma, i stället är det nyligen smittade patienter som legat på andra vårdavdelningar där enklare skyddsutrustning använts som varit mest smittsamma, säger Carl-Johan Fraenkel.

Riktlinjer behöver ses över

Just nu pågår fortsatt forskning på hur stor risk för spridning det finns i väntrum och korridorer, där det oftare finns patienter eller personal utan symptom, men som ändå kan bära på smittsamt virus.

– De riktlinjer som vi arbetat efter för att bedöma risker inom vården behöver ses över. Det har varit mycket debatt om myndighetsrekommendationer både nationellt och internationellt, och jag tror att vår studie kommer att bidra till att de internationella rekommendationerna ändras. Även om WHO och andra smittskyddsorganisationer erkänner aerosolernas centrala roll i överföringen av SARS-CoV-2 bygger fortfarande många aspekter av smittskyddsprogrammen fortfarande på gamla traditioner, säger Carl-Johan Fraenkel.

Hela artikeln – på Clinical Infectious Diseases webbplats

Fotnot: Studien har mätt genetiskt material (RNA) och mängden viruspartiklar, men man vet inte om partiklarna har varit smittsamma eller inte. Dock finns det troligen ett samband mellan mängden partiklar och smitta.