Lund adopterar kromosom 19

Idag vet vi hur alla gener på människans 46 kromosomer ser ut - men det är först genom att undersöka genernas koppling till olika proteiner som dessa kunskaper kan leda till nya läkemedel. Forskare vid Lunds universitet har åtagit sig ansvaret för kartläggningen av de proteiner som hör till kromosom 19.

Generna i den mänskliga arvsmassan kartlades av HUGO, the Human Genome Organisation, och publicerades år 2001. Nu finns fortsättningen i form av HUPO, the Human Proteome Organisation. Inom dess ramar ska många hundra forskare världen över samarbeta för att beskriva de proteiner som de olika generna ger upphov till i människans kropp.  

- "Proteomet", proteinuppsättningen, är betydligt mer komplicerat än genomet, genuppsättningen. Det finns över 20 000 proteiner i den mänskliga kroppen, och varje protein kan ha väldigt olika form beroende på var det befinner sig, säger docent György Marko-Varga vid Institutionen för elektrisk mätteknik.

Det var i höstas som proteinforskarna inom HUPO bestämde sig för att dela upp sig i internationella nätverk som åtar sig en kromosom vardera. "Adopt-a-chromosome" har tidskriften Nature kallat satsningen, där varje nätverk s.a.s. kunde paxa för en kromosom man är speciellt intresserad av. Kromosom 19 låg då nära till hands för lundaforskarna.

- Tillsammans med professor Thomas Laurell har jag forskat kring möjligheten att med mikrochips spåra förekomsten av prostatacancer. Och vi vet att flera proteiner som är inblandade i prostatacancer styrs av gener på kromosom 19. Därför var det naturligt att vi i Lund åtog oss kromosom 19, säger György Marko-Varga.

Han är nu koordinator för ett stort nätverk som har sitt första möte i Lund den 26 januari. Dit kommer forskare från både Sverige, Norge, Indien, Tyskland och Spanien.

Att "sekvensera" alla proteiner som är knutna till kromosom 19, dvs beskriva deras uppbyggnad, är bara första steget i arbetet. Sedan handlar det om att utveckla metoder för att kunna vaska fram just dessa proteiner ur t.ex. ett blodprov från en cancerpatient. I tredje steget ska man använda dessa metoder för att se om någon av proteinerna från kromosom 19 har en koppling till prostata-, hjärn- eller lungcancer, diabetes eller hjärtkärlsjukdomar. Detta undersöker man genom att studera prover från biobanker (samlingar med vävnadsprover) inriktade på just dessa sjukdomar.

- Den moderna utvecklingen av nya läkemedel utgår nästan enbart från de proteiner som spelar nyckelrollen i olika sjukdomar. Om man ser att patienter med en viss sjukdom har högre eller lägre halter av ett visst protein i kroppen än friska personer, så kan man gå vidare och se hur detta protein hör samman med sjukdomens utveckling. Kanske går det att stoppa sjukdomen genom att reglera effekten av det aktuella proteinet, säger György Marko-Varga.

Resultaten av nätverkets arbete kommer att läggas in i en allmänt tillgänglig databas som ska kunna användas av både industriforskare och akademiska forskare världen över.  

Ingela Björck