LTH- kemister prisas av Kgl. Fysiografiska Sällskapet
Vid sitt högtidssammanträde 2 december 2014 delade Kungl. Fysiografiska Sällskapet i Lund ut flera priser, bl a till två LTH-kemister:
– Publicerad den 2 December 2014
Bärbel Hahn-Hägerdal, professor emerita i Teknisk mikrobiologi, tilldelades den Engeströmska medaljen för sina stora insatser rörande jäsningsprocesser av cellulosaföreningar. Medaljen utdelas för framstående arbete i tillämpad naturvetenskap rörande Skånes lantbruk och dess binäringar eller industri. Bärbel Hahn-Hägerdal kombinerar grundvetenskaplig excellens med tillämpningar i medaljens anda. Hon introducerade forskningsområdet om jäsningsprocesser i Sverige i slutet av 70-talet. Från början var arbetet fokuserat på enzymatisk hydrolys av cellulosa, men under de senaste 15 åren har det alltmer handlat om jästfysiologi och jäsning av hydrolysat av lignocellulosa med rekombinanta stammar av bagerijästsvampen Saccharomyces cerevisiae. Jäsning av förnyelsebara råvaror som halm, ved, rishalm och blast från majs ger flytande bränslen, t ex bioetanol. Hennes forskning inom genteknik och systembiologi har lagt grunden för en generell jästteknologi, som kraftigt ökar utbytet av bioetanol från förnyelsebara råvaror genom att också omvandla sockerarter som inte naturligt omsätts av jäst. Jästteknologin gör det möjligt att snabbt och flexibelt konstruera nya jästsorter för olika råvaror och olika processlösningar. Teknologin används inte enbart för etanolproduktion utan också för kemikalier som ersätter petroleumbaserade sådana. Bärbel Hahn-Hägerdals forskning har resulterat i mer än 260 livligt citerade publikationer, ett trettiotal doktorsavhandlingar samt en stor portfölj av patent och patentansökningar, flera av dem kommersialiserade i företaget Tauras Energy AB. Hennes arbeten har varit av stor betydelse för genetisk och metabolisk ingenjörsvetenskap och systembiologi.
Martin Ek, Tekn. Dr. i Oorganisk kemi 2014, tilldelades Fabian Gyllenbergs pris i kemi (80.000 kr) för sina innovativa elektronmikroskopiska studier av nanotrådars struktur och tillväxt. Priset har utdelats sedan 1972 och av de 14 pristagarna hittills har 12 blivit professorer (och två tillika universitets-rektorer!). Martin Ek har med hjälp av högupplöst elektronmikroskopi studerat kemiska reaktioner vid kristallers tillväxt på atomär och molekylär nivå. Att studera sådana tidsberoende kemiska processer i ett elektronmikroskop innebär en stor experimentell utmaning: elektronmikroskopet kräver högvaccum; den kemiska processen däremot kräver närvaro av gaser som tillför material till de växande kristallerna. Martin Ek har konstruerat och byggt en in situ cell för det befintliga transmissionselektronmikroskopet i Lund, som är genomskinlig för elektroner och innesluter de reagerande gaserna. Med hjälp av denna har man för första gången lyckats studera hur nanotrådar växer i atomär upplösning och i realtid. I samarbete med forskare i Fasta Tillståndets Fysik har han visat hur små kemiska tillsatser och ändringar i växnings-parametrarna kan påverka nanotrådarnas struktur, yttre form och perfektion. Denna grundforskning är av stor betydelse för praktiska tillämpningar inom t.ex. LED-belysning, solceller och hjärnavläsande elektroder. För närvarande konstrueras i Lund vid Centret för högupplösande elektronmikroskopi ett nytt elektronmikroskop med möjligheter till bl.a. högtemperaturstudier av nanomaterial, där resultaten av Martin Eks forskning kommer till värdefull användning.