LTH-forskare på internationellt utbyte i Bhutan

Det lilla kungadömet, beläget i Himalaya, är ungefär som Jämtland i storlek, men trots dess litenhet är landet i framkant när det kommer till klimatfrågor. Det är ett av de grönaste i världen med 70 procent skog, och det enda land i världen som är koldioxid­negativt, det vill säga minskar halten av koldioxid i atmosfären.

Detta intresserar forskarna vid LTH. En av dem är Henrik Davidsson, forskare i ­energi och byggnadsdesign. Med finansiering från EU och Erasmus+ påbörjade han 2014 ett samarbete med Royal University of Bhutan.

LTH-forskarna Henrik Davidsson och Dennis Johansson är på besök hos en jord­brukare som deltar i projektet om solenergidriven torkning av grödor. Foto: Privat

Samarbetet ledde till etableringen av ett masterprogram inom förnybar energi och energieffektivt byggande. Sedan dess har kontakten mellan LTH och universitetet i Bhutan fortsatt genom projekt som knutit samman utbildning och forskning i de båda länderna.

– Just nu arbetar vi tillsammans i ett projekt som handlar om solenergidriven torkning av grödor för småskaligt jordbruk på landsbygden och vilka tekniska och sociala frågor det inbegriper, säger Henrik Davidsson.

Studentprojekt med praktisk nytta

Martin Andersson, professor i värme­överföring, har också knutits till gruppen från Lund som har forskar- och lärarutbyte med Bhutan. Han berättar att de bhutanesiska studenternas arbete som regel har en direkt tillämpbar effekt och att deras projekt brukar mynna ut i praktisk nytta.

– Ofta kopplas studenternas arbete ihop med vad som behövs på universitet. Det kan handla om att designa och bygga ett tak över en uteplats som behövs på campus, eller att samarbeta med ett lokalt företag för gemensam nytta.

Christian ­Rissler gjorde sitt examens­arbete i ekosystemteknik i ­Bhutan 2022. Nu är han doktorand i värmeöver­föring vid LTH. I bakgrunden syns klostret Paro Taktsang som också kallas Tiger’s Nest. Foto: Privat

LTH-forskarna har också dragit i gång ett studentutbyte mellan Lunds universitet och Royal University of Bhutan. Studenter från Lund tillbringar tid i Bhutan, och tvärtom. En av dem som gjort det är Christian Rissler. Han var student i ekosystemteknik 2022 och fick då frågan om att göra examens­arbete i Bhutan.

– Erbjudandet gick inte att tacka nej till. Att få möjlighet att kombinera mina studier med en inblick i ett land som inte många besöker – det blev den häftigaste och mest unika upplevelse som jag varit med om, säger han.

Inspirerad av livsfilosofin

Christian Rissler är nu doktorand i värmeöverföring och har, utöver fortsatt samarbete med universitetet i Bhutan, också tagit med sig livsfilosofin från landet.

– Jag bär med mig att det materialistiska inte är så viktigt, och att lycka kan fås på så många andra sätt än genom ekonomisk rikedom. Tröskeln där mängden pengar slutar vara direkt relaterad till personlig glädje är mycket lägre än vad jag tidigare trott.

Att lycka och glädje ställs över pengavärde betyder inte att ekonomisk tillväxt inte är intressant.

– Men värden som de kulturella, sociala och hållbara är så mycket mer framträdande, säger Henrik Davidsson.

Han menar att det också genomsyrar universitetskollegiet i Bhutan. Studenter, lärare och annan personal bor främst på campusområdet och alla känner varandra – och visar omtanke om varandra.

Martin Andersson har inspirerats av det och vill att hans forskargrupp ska känna glädje och trygghet i samvaron:

– När vi har en stark social grund vågar vi diskutera idéer mer öppet och lösa problem tillsammans på ett kreativt sätt. Jag upplever att det ger en högre kvalitet på forskningen och en större glädje i det dagliga arbetet.

Martin Andersson får hjälp att ta på sig en gho – det traditionella klädesplagget för män i Bhutan. Foto: Privat

Artikeln är ursprungligen publicerad i LUM (Lunds universitets magasin) 2024:6