"Här i Skåne har utvecklingen varit särskilt påtaglig"

Vad ser du – som professor i programvarusystem – som nyttan med digitalisering?

– Med digitaliseringen kan du skilja på det fysiska och det logiska. Ett exempel är transportsektorn, där digital information gör det möjligt att planera trafiken innan lastbilar skickas ut på vägarna med minskad energiåtgång och utsläpp som följd. Genom att planera i den logiska världen kan vi alltså spara resurser i den fysiska. När vi utbyter information och kopplar tvärs över – också mellan branscher – får vi andra perspektiv och kan organisera arbetet på ett nytt sätt. Men vi måste veta vilka problem vi försöker lösa, för digitaliseringen ska inte vara ett mål i sig.

Om digitalisering är ett medel – vad är då målet?

– Det skiljer sig åt. I ett läge kan det vara att minska bränsleförbrukningen, i ett annat att underlätta för anhöriga till sjuka och äldre så att de vet att hemvårdspersonal har varit på plats. Generellt är målet att effektivisera, att förbättra tjänster och funktioner. Men det är viktigt att minnas att all teknisk utveckling inte är en förbättring. Ett exempel är att synskadade har svårt att använda platta pekskärmar, när det inte längre går att känna och knappa sig fram. Vi måste se till att tekniken stödjer den verksamhet vi vill bedriva.

Din forskning handlar till stor del om samarbete kring öppen källkod. Vad är poängen med dessa?

– För att få väl fungerande mjukvara i sina system samarbetar företag öppet kring källkod, och de får då tillgång till ständiga tillägg och korrigeringar och kan lägga sina resurser på det som gör just deras produkter och tjänster unika. När företagen, och ibland forskare, utbyter idéer ökar kunskapen. Hela samhället gagnas i slutänden, när produkter och system bidrar till innovation.

Är det fråga om delningsekonomi?

– Ja, i en mening. Nätverken, eller open source communities, handlar om att göra icke-monetära affärer där företagen ser och skapar andra värden. Jag skulle säga arbetssättet radikalt har förändrat sättet att göra affärer under det senaste decenniet. Vi befinner oss i ett skifte, där företagens jurister kliar sig i huvudet över nya affärs- och samarbetsformer. Här i Skåne har utvecklingen varit särskilt påtaglig.

Varför just i Skåne?

– Ett skäl är att det i regionen finns många ingenjörer med erfarenhet av att jobba med öppen källkod. Axis har jobbat med Linux, Sony har gått in i Androidvärlden där öppen källkod är grunden. Att fordonsindustrin – som omvandlas genom sakernas internet eller IoT – etablerar sig i Lund med omnejd är alltså ganska naturligt. Bland andra Volvo och Bosch arbetar med mjukvara här.

Du har sagt att LTH och Lunds universitet bör satsa stort på öppen källkod?

– Ja, en av universitetets uppgifter är ju att dela med sig av kunskap och på LTH har vi en ansenlig kunskap som jag tror kan göra än större nytta. Mitt förslag är bland annat att vi ska stärka LTH:s miljö för öppen källkod genom att integrera den i grundutbildningen, så att åtminstone studenter i datateknik kan bygga upp en portfolio av kod som de jobbat med. Också inom forskningen har vi goda skäl att ta ledartröjan, för som forskare ska vi inte bara göra publikationer utan också data och källkod tillgängliga. Inom fysik och kemi används simuleringsmodeller där jag menar att mjukvaran för analyser i fler fall borde vara öppen källkod. Detta kräver kunskap om hur man arbetar med öppen källkod.

Varför ska LTH vara involverat eller ta ledningen?

– Universitetet behövs verkligen i open source-samarbetet. Att vi är en katalysator har jag förstått efter flera projekt, bland annat det nu avslutade EASE-projektet. Som forskare kan vi stimulera utbyte, observera, analysera och ibland ge råd. Vi är inte nödvändigtvis bäst på att knacka kod, däremot kan vi förstå vad företagen gör och föreslå nya kopplingar. Jag och mina kollegor kan samspela i förändringsprocesser och vara samtalspartners när det gäller vägval när det gäller stora, komplexa och samverkande system.

Vad vågar du säga om framtiden?

– I det nybildade, tvärvetenskapliga nätverket AIML här vid Lunds universitet (The network for artificial intelligence and machine learning at Lund University) ser vi att data som krävs för att träna upp intelligenta och självlärande system kommer att bli svår att få tag på och kostsam att underhålla. Företagen behöver öppen samarbetsdata – ibland känslig sådan – som ger en grund för verksamheten men som ändå inte direkt går att tjäna pengar på. En spaning är att företagen, på samma sätt som de idag delar öppen källkod, kommer att dela data.

TIINA MERI

FAKTA | Öppen källkod

Så kallade open source source communities – eller samarbeten för öppen källkod – handlar om ett gemensamt arbete kring kod som alla parter har utbyte av.

Tillsammans med bland andra Hassan Munir, doktorand vid Institutionen för datavetenskap, har professor Per Runeson studerat hur företag arbetar med öppna utvecklingsverktyg för mjukvara, och slutsatsen är att generositet kan löna sig också i kronor räknat. Deras forskning visar att företagen vinner på att ge bort kunskap, förutsatt att de också satsar själva i det öppna samarbetet kring koden.