För utbildningskvalitet, livslångt lärande och tvärvetenskaplig kompetens

Det finns tydliga samband mellan utbildningskvalitet och den tid våra studenter får tillsammans med lärare liksom i avancerade miljöer för praktisk tillämpning och träning i ingenjörspraktiker.

Därför var det välkommet att regeringen i höstas aviserade en höjning av den sedan länge urholkade ”prislappen” för högskoleutbildningar.

Även om höjningen var blygsam går dessa medel direkt till kvalitetshöjande åtgärder. Samma sak gäller för de ökade resurserna till ingenjörsutbildningar och de närmaste årens satsningar på utbildningar inom bland annat batteriteknik, som vi varmt välkomnar.

På LTH arbetar vi ständigt för att höja kvaliteten genom fokus på lärarledd tid, pedagogisk utveckling för lärare och inte minst genom att förstärka och utveckla utbildningsmiljöer med avancerade laboratorier, verkstäder, ateljéer och andra infrastrukturer – något som är oerhört kostsamt men helt nödvändigt för att Ingenjörslandet Sverige ska ligga i global framkant inom bland annat energiomställning och digitalisering.

Jag vill dock understryka att samhället – med tanke på rådande globala utmaningar – behöver bredare och tvärvetenskapliga kompetenser, vilket LTH:s vision ”Tillsammans utforskar och skapar vi till nytta för världen” påminner om. Framtidens ingenjörer behöver en bred kompetens för att möta dagens samhällsutmaningar och en beredskap för att kunna bidra till komplexa lösningar för samhällsbygget, tillsammans med andra.  

Därför är jag glad att LTH är en del av ett brett universitet som skapar möjligheter för våra studenter att utvidga sin kunskap genom fristående kurser på andra fakulteter inom de valfria delarna av ingenjörsutbildningarna.

Statistik visar att teknologerna på LTH använder möjligheten att komplettera sin utbildning just genom att ta del av det stora utbud som finns vid Lunds universitet, vilket tränar dem för ett arbetsliv med många olika kompetenser som måste samverka för komplex problemlösning och samhällsutveckling.

Och de ingenjörer som examinerats och har tillbringat en del av sitt liv i arbetslivet märker att samhället och kraven numera förändras så snabbt att kompetensutveckling behövs genom hela karriären.

Det är också just därför Sverige behöver ett livslångt lärande – där vi alla fortbildar oss för egen livskvalitet men också för att industrins behov ska kunna mötas och svensk konkurrenskraft bestå. På LTH måste vi erbjuda fristående kurser för att klara det uppdraget och ansvaret för livslångt lärande.

Tvärvetenskap och korskopplingar – med ibland oväntade ämneskombinationer – är och kommer att vara oumbärligt i framtiden.

Ingenjörer behövs för att lösa de stora samhällsutmaningar vi står inför, och de måste kunna samarbeta inom alla samhällssektorer. De kan inte lösa allt på egen hand, och framför allt inte utan att ständigt bredda och fördjupa sin kunskap.

Jag kan förstås inte gå i god för att alla kurser, vid alla universitet, behövs för framtiden och är efterfrågade av studenter. Men det har visat sig förr och det kommer att visa sig igen att det inte är riksdag och regering som vet vad som är framtidens ”grej”.

Vi lever i en värld där vi allt oftare behöver konstatera och hantera att saker är komplexa, och där förändringstakten är högre än någonsin.

Så jag är glad att LTH nu kan se fram emot en mer rimlig finansiering när vi ger tekniskt basår och utbildar studenter till ingenjör, arkitekt, industridesigner, livsmedelstekniker eller trafikflygare.

Många av våra studenter kommer att skaffa sig globala erfarenheter från bland annat framstående universitet och nyfiket utforska vidare, i ibland unika ämneskombinationer.

Just denna vetgirighet är en sak som, när mycket annat pekar i fel riktning, ger oss anledning till framtidshopp.

Annika Olsson

Rektor LTH