Den enes arbetsplats, den andres hem

Det finns kaffe och kaka framdukat i mötesrummet. Fikan är tänkt som en isbrytare men den visar sig inte behövas efter­som forskarna börjar prata med varandra direkt.

Socialhögskolans forskare som kommit på besök till LTH är Håkan Jönson, Tove Harnett och Glenn Möllergren. Deras studier handlar om äldre, åldrande och hur det är att leva med äldreomsorg. De anser att hemtjänstanvändare ofta kommer i skymundan inom forskningen.

LTH-forskarna, som är på hemmaplan under samtalet, är Gerd Johansson, Christofer Rydenfält och Roger Larsson. De undersöker hur det är att arbeta inom äldreomsorgen med perspektivet att forskningen om arbetsmiljön är nödvändig för att hemtjänsten ska fungera bättre.

De olika infallsvinklarna till trots är forskarna eniga om att hemtjänsten behöver förbättras – både för de äldre och för dem som arbetar.

En kamp om tiden

I mötesrummet är Gerd Johansson en veteran inom forskningen om hemtjänstens arbetsmiljö. Hon har studerat vårdens arbetsmiljö sedan 1990-talet, och hemtjänstens sedan 2014. Hon berättar att hemtjänstarbete alltid har varit tungt och stressigt, men att det blivit ännu tuffare de senaste åren.

– Allt fler människor lever längre och får ett allt större vårdbehov som ska hanteras i hemmet. Samtidigt ska personalen hinna med fler hembesök på kortare tid. Det är ett pressat schema och personalen för en ständig kamp mot klockan.

Hon får medhåll av Håkan Jönson – äldre­forskare sedan slutet av 1990-talet och även han veteran i sammanhanget. Han för resonemanget vidare och påpekar att kampen om tiden också påverkar den äldre i hemmet.

– Inom hemtjänsten är personalen väldigt styrda av tider och hur lång tid en viss omsorgshandling får ta. Den uträknade tiden tar sällan hänsyn till att en tjänst i hemmet är ett samspel mellan personalen och användaren och därmed kan variera. För hur beräknas egentligen tiden det tar att trösta en annan människa?

Stekt ägg i stället för kokt

Samspelet avspeglas också i att hemtjänstanvändare gör förändringar i sina dagliga rutiner för att försöka minska personalens stress. Det framkommer i de intervjuer som Glenn Möllergren har gjort med äldre som får hemtjänst.

– En stor del av den vakna tiden går till att förbereda för, och vänta på, personalens besök, säger han, och räknar upp några exempel på anpassningar som görs:

Att välja stekt ägg i stället för kokt eftersom det går snabbare att tillaga – trots att den äldre personen egentligen föredrar kokt ägg. Att ta på sig kläder som är lättare för personalen att hantera – fast det egentligen finns en önskan om att använda andra kläder. Att avstå från att odla sina fritids­intressen eftersom hemtjänstanvändaren vet att det endast går att få hjälp att promenera till parken, inte att gå på en fotbollsmatch.c

Hemtjänsten även ”de äldres arbetsmiljö”?

Samverkan mellan användarna och personalen gör de äldre till en outtalad del av arbetslaget. Tove Harnett kallar hemtjänsten för ”de äldres arbetsmiljö”.

Men Christofer Rydenfält tycker att budskapet blir skevt, och att de riktiga arbetsmiljöproblemen osynliggörs om det inte är tydligt vems arbetsmiljö det handlar om.

– Om vi framöver vill ha en hemtjänst där det goda samspelet mellan användare och personal tas tillvara, då behövs förändringar som gör hemtjänsten till en attraktiv och välfungerande arbetsplats där personalen vill och orkar jobba.

I dag är personalen inom hemtjänsten en av de största yrkesgrupperna i Sverige.

– Det är också en av de mest utsatta grupperna med en stor rotation på personal och många chefsbyten, och det är dåligt både för hemtjänstanvändarna och för personalen, säger Christofer Rydenfält.

”En farlig dans”

Men trots ett växande behov av en fungerande hemtjänst så görs besparingar och åtstramningar som drabbar äldreomsorgen.

– Resurserna blir färre, förutsättningarna sämre, och ändå gör både personal och användare vad de kan för att bidra och förenkla. Jag tycker det är en farlig dans som pågår, säger Håkan Jönson.

Tove Harnett ser också risker med dansen:

– Användarna får inte sina rättigheter uppfyllda men i stället för att säga att de har rätt till mer så uttrycker de förståelse för att personalen har det tufft och stressigt, ­vilket legitimerar den ohälsosamma dansen.

Christofer Rydenfält vill hellre kalla dansen för en ”coping-strategi”:

– Både personal och användare håller fast vid det som är positivt och fungerar trots att personalen behöver få bättre förutsättningar och att användarna ska kunna förvänta sig mer.

Kaffet är uppdrucket, men samtalet fortsätter

När kaffet tar slut är det dags att runda av samtalet. Men trots de tomma kopparna fortsätter diskussionen. Innan alla lämnar rummet så byter forskarna kontaktuppgifter för att kunna ses igen.

Vem vet – kanske den enes hem och den andres arbetsplats kan förstås på ett nytt sätt med en tvärvetenskaplig ansats?

Gerd Johansson hoppas på det:

– Omsorgens kvalitet och arbetsmiljö är två sidor av samma mynt. När den ena delen förbättras så gör även den andra det.