Chatta med botten!

Det är enkelt att komma igång – det enda som behövs är en inloggning på chattens webbsida. Väl inne är botten direkt redo för dialog:

”Hur fungerar ChatGPT? Förklara för läsarna av LUM.” Efter ett par sekunder dyker svaret upp:

”ChatGPT är en djupinlärningsmodell som tränats på stora mängder textdata. Den använder transformerarkitektur för att förstå sammanhanget i text och genererar svar eller lösningar. Användaren interagerar med modellen och feedback används för att förbättra svaren.”

Förklara för ett barn

Språket i svaret är lite styltigt och beskrivningen svår att förstå för en lekman. Det får bli en omformulering av frågan:

”Hur fungerar ChatGPT? Förklara för ett barn.” Svaret blir då:

”ChatGPT är som en smart person i datorn som har läst väldigt många böcker och texter. Den har lärt sig förstå språket och kan svara på frågor eller hjälpa till med uppgifter som kräver språkförståelse. När du ställer en fråga till ChatGPT, tänker den tillbaka på allt den läst och ger dig ett svar baserat på vad den lärt sig. Det är som att ha en super smart vän i datorn som kan hjälpa dig med allt som handlar om ord och språk!”

Nu blev det lättare att hänga med. Men hur smart är egentligen kompisen i datorn  – den digitala vännen som säger sig vara supersmart men ändå särskriver?

Vän eller inte – chattbotten får ännu en chans med frågan ”Förklara ChatGPT för nybörjare”. Men när svarets inledande ord lyder ”ChatGPT är en smart datorprogram (…)” så tar vänskapen slut.

Förebygga fusk

Men känslan efter alla ställda frågor – och snabbt levererade svar – är ändå någon sorts dåligt samvete. Ska vi sluta vara vänner för att botten inte har koll på svenska skrivregler? När frågorna ställs på engelska blir ju återkopplingen mycket bättre. Tanken börjar svindla – finns det egentligen några gränser för användningen?

Ett användningsområde som oroar lärare är möjligheten att fuska. Under hösten 2022 inledde Lunds universitet ett pilot­projekt för att utreda hur universitetet kan förebygga vilseledande vid examination. Projektet leds av Elin Bommenel, universitetslektor i tjänste­vetenskap.

– Ett sätt att minska oron är att lära känna chattverktyget, säger hon, och nämner några saker som lärare bör fundera över: Vilken sorts frågor ger användbara svar? Vilken nivå är det på svaren som ges av studenterna på provfrågorna? Finns det några mönster i svaren som gör det möjligt att förstå när de kommer från en bott? Inser studenterna när språkmodellen varit kreativ och hittat på fiktiva svar?

Elin Bommenel poängterar att om läraren frågar efter mänsklig förståelse kring något så kan inte AI ge det. Hon kallar det för ”lärarens frälsning” eftersom det blir svårare att fuska med hjälp av chattbotten när frågorna handlar om analys eller ett kritiskt förhållningsätt.

– Chattbotten svarar ofta mycket generellt på komplexa frågor, och märkliga fel uppenbarar sig när den tvingas hitta på i avsaknad av tillgänglig information. När botten används på engelska är språkstrukturen och grammatiken ofta övermänskligt bra – och så bra formulerar man sig sällan.

Men lärare kan ändå behöva fundera över hur examinationsmomenten ska gå till, menar hon.

Håkan Eftring, universitetslektor i rehabiliteringsteknik, håller med. Han har funderat mycket över användarperspektivet – både hos lärare och studenter – och har insett att han behöver arbeta med examinationsfrågorna på ett nytt sätt eftersom han inte vill förbjuda studenterna att använda AI.

– Om jag förbjuder användandet av chattbottar, kommer jag då kunna upptäcka om de använt AI eller ej när de besvarar sina frågor?

Han konstaterar att han i högre grad behöver be om studenternas egna exempel när de examineras, och att en av konsekvenserna blir fler muntliga tentor och mer examination på plats.

– Jag vill vara säker på vem jag bedömer. Att det är studenterna jag examinerar och inte en chattbot, säger han.

Artikeln är tidigare publicerad i LUM 2/2023 Chatta med botten! | Lunds universitet