Bättre beslut vid kriser målet med nytt projekt

Samhällets stöd vid olyckor och kriser bildar ett spindelnät av insatser, från blåljussektorn polis, sjukvård och räddningstjänst till privata företag och frivilligorganisationer. Dessa arbetar oftast snabbt och nära, vilket är en förutsättning om krisen ska ros i land. Ännu bättre skulle dock arbetet fungera om man visste mer om vad som utmärker bra ledning och samverkan. 

Ett antal riskhanteringsforskare vid LTH ska nu ta sig an den frågan i ett nytt projekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Detta har efterfrågats i många år. I grunden handlar det om att vi inte riktigt vet hur man bäst utvärderar en insats efteråt säger Christian Uhr, lektor i riskhantering vid LTH, sakkunnig vid MSB och utbildad räddningsledare.

Och det är just ordet ”efteråt” som kan ställa till det, menar han. Det är för lätt att ta på sig de efterkloka glasögonen och dra självsäkra slutsatser om vad som var rätt och fel i den aktuella situationen. Man har ju facit. Men risken att man lurar sig själv är överhängande.

– Man kan göra allt rätt, men så blir det fel i slutändan i alla fall. Och tvärtom – vi kan göra fel, och så blir det rätt ändå. Det går inte helt att kontrollera vår komplexa omvärld. Vi måste, trots att vi ofta inte vill, acceptera osäkerheten och fatta beslut på antaganden, säger Christian Uhr.

Osäkerheten till trots, är forskarna förvissade om att det finns en rad grundläggande sätt att arbeta på som är bättre än andra. Dessa skulle i så fall också bli relevanta att utvärdera lite extra. De kan handla om huruvida man bör fatta beslut i grupp eller individuellt, om man behöver en ”djävulens advokat” (polisen tar till det ibland), vad som utgör stommen i en bra lägesförståelse eller hur man påverkar tillgängliga resurser på bästa sätt.

Läs hela artikeln i senaste LUM.