33 miljoner för tidigare sjukdomsdiagnos och förbättrad stamcellsterapi

Mikrovesiklar är små partiklar, bara hundra nanometer stora, som utsöndras från celler. Dessa bär på viktig molekylär information. Inte minst tenderar de att innehålla viktig information om eventuella sjukdomar.

Att kunna avkoda mikrovesiklarna för att spåra sjukdomar hos patienter är därför högintressant för sjukvården - men svårt. Nuvarande sätt att anrika dessa och andra partiklar är krångliga och inget alternativ i den kliniska rutinen.

Forskare vid den nybildade LTH-institutionen för Biomedicinsk teknik håller på att utveckla en ny så kallad ultraljudsbaserad Lab-on-a-chip-teknik som snabbt ska kunna koncentrera mikrovesiklar i exempelvis blod eller urinprov. Nyligen fick forskarna besked om att de får 33 miljoner från Stiftelsen för strategisk forskning.

- Istället för att använda sig av långa och krävande anrikningsprotokoll med ultracentrifugering för att utvinna och analysera mikrovesiklar kommer man nu snabbt kunna koncentrera mikrovesiklar i biologiskt material, berättar Thomas Laurell, professor i medicinska och kemiska mikrosensorer vid LTH och ansvarig för konsortiet.

Han leder också teknikutvecklingen för mikrovesikelanrikning.

Tre medicinprofessorer leder tre delprojekt som tar hjälp av den nya tekniken:

-  Prostatacancer för tidig cancerdiagnostik och förbättrad klassificering av tumörsjukdomen under ledning av Hans Lilja.

- David Erlinge kommer studera mikrovesiklar som frisätts från trombocyter i blodet och utveckla förbättrade diagnostiska metoder vid hjärta och kärlsjukdom.

-Stefan Scheding ser nya möjligheter till förbättrad stamcellsterapi inom hjärtinfarkt och stroke med hjälp av den nya teknikplattformen för mikrovesikelhantering som nu utvecklas på LTH för medicinska studier på BMC i Lund.

Vid Lunds universitet i övrigt fick också Gunilla Westergren Thorsson, professor i lungbiologi, pengar.