Hoppa till huvudinnehåll

Civilingenjör i riskhantering

120 högskolepoäng · 2 år · Civilingenjörsexamen

Utbildningen

Programmet i riskhantering kan sökas av samtliga civilingenjörer inför fjärde året. Överallt finns det risker som kan orsaka skador på människor, samhällets funktionalitet och miljö. För att samhället ska vara säkert, konkurrenskraftigt och hållbart måste både privata och offentliga aktörer aktivt jobba med att minimera dessa risker. Det finns därför ett stort behov av civilingenjörer med god kunskap om riskanalyser och riskhantering.

Samhället förändras i allt snabbare takt och påverkas av faktorer som globalisering, digitalisering, klimatförändringar, förtätning av städer, teknikutveckling och samhällets allt större komplexitet där system och infrastrukturer ofta byggs samman.

Förändringarna för mycket gott med sig i form av ökad livskvalitet och mindre kostnader, men samtidigt förändras riskerna i samhället. Därför behöver alla aktörer jobba med riskhantering för att minska skador inom sin verksamhet och i samhället i stort.

Behovet av personer med kompetens om riskhantering illustreras inte minst av Covid19-krisen som inneburit en enorm påfrestning på i princip samtliga av samhällets aktörer. Den ena dagen kan det vara en pandemi som skapar en kris, medan nästa gång triggas den av något helt annat. Det är därför viktigt för i princip alla samhällssektorer och branscher att arbeta med proaktivt analys- och hanteringsarbete och i detta arbete spelar personer med en gedigen utbildning och kompetens en betydande roll.

Karriär och framtid

Som civilingenjör i riskhantering är alternativen många vare sig du söker dig till privat eller offentlig verksamhet, om du väljer att arbeta med tekniska eller samhälleliga risker eller en kombination av de båda. Med en examen i riskhantering är du efterfrågad på arbetsmarknaden både i Sverige och internationellt och arbetsmarknaden är mycket god.

Kombinationen av en tidigare brand- eller civilingenjörsutbildning med riskhantering öppnar upp för många olika möjligheter. Arbetsuppgifterna kan exempelvis handla om utförande och utveckling av riskanalyser, osäkerhetsmodellering, tillståndsprövningar, olycksutredning och processäkerhet, konsekvensberäkningar och arbetsmiljörisker. Utöver det kan arbetet bland annat handla om att arbeta med planering och krisberedskap. 

Bred utbildning som lönar sig

Alla LTH:s ingenjörsprogram är breda utbildningar som ger dig en solid grund att stå på. Som ingenjör kan du bidra till – och skapa nya lösningar för – en hållbar samhällsutveckling och en grön, miljövänlig omställning.

Som utbildad ingenjör har du hög ingångslön. För 2024 rekommenderar fackförbundet Sveriges Ingenjörer att civilingenjörer begär minst 40 200 kronor per månad i ingångslön. Medellönen ligger, enligt 2024 års statistik från CSB, på 59 400 kronor.

Riskhantering handlar om att identifiera, analysera och värdera risker så att risknivån blir så låg som möjligt med hänsyn till exempelvis ekonomiska, etiska och samhälleliga faktorer. Många gånger är det en mångfald av tekniska, mänskliga och organisatoriska faktorer, men också samspelet dem emellan, som ger upphov till risker.

Avancerade metoder och verktyg krävs ofta för att förebygga och hantera risker. Studierna inom riskhantering lägger stor vikt vid att utveckla din förmåga att använda dessa metoder och verktyg för att få arbete med riskhantering, säker het och resiliens att verkligen fungera i praktiken.

I utbildningen lär du dig riskanalys och riskhanteringsprocesser men ges också en kunskapsbas om samspelet mellan människa, teknik och organisation och hur detta kan påverka riskbilden i en verksamhet. De övergripande målen för civilingenjörsprogrammet i riskhantering är att du ska:

  • Kunna identifiera, analysera och bedöma risker.
  • Baserat på riskanalyser kunna föreslå åtgärder som förebygger risker eller begränsar de skador som kan uppstå på människa, miljö och egendom .
  • Kunna utforma och använda ledningssystem som ett sys-tematiskt verktyg för att minimera risknivån inom områdena säkerhet, hälsa och miljö.

Lunds universitet hamnar på plats 8 i världen i QS World University Ranking: Sustainability, som rankar hållbar utveckling vid lärosäten i världen. 

Hållbar utveckling är en integrerad del i alla LTH:s utbildningar och innehållet är i linje med de globala målen för hållbar utveckling. Du får kunskap och verktyg för att i framtiden arbeta med viktiga områden och påverka samhällsutvecklingen.  

Tidigare studenter arbetar bland annat på: 

  • ÅF Industry
  • Statens Jordbruksverk
  • Tyréns
  • Kockums
  • Environmental Resources Management
  • Lloyds Risk consulting
  • Kemira
  • Scania CV AB
  • Aon Sweden AB
  • Trafikverket
  • WSP

Tidigare studenter arbetar bland annat som: 

  • Konsult inom kärnkraftssäkerhet
  • Konsult inom förorenad mark
  • Konsult för riskhantering i infrastruktursprojekt
  • Riskkonsult.
  • Krisberedskapssamordnare
  • Kvalitetschef
  • Säkerhetsexpert för sjöfart
  • Driftsäkerhetsingenjör
  • Riskingenjör inom processindustri
  • Säkerhetskoordinator
  • Riskstrateg

Anmäl dig till utbildningen

Behörighet

Förutom grundläggande behörighet krävs att den sökande senast vid kompletteringstiden styrker ett av nedanstående behörighetskrav.

150 högskolepoäng från grundblocket på ett och samma civilingenjörsprogram vid ett erkänt lärosäte, inklusive kurs i flerdimensionell analys om minst 6 hp och kurs i statistik om minst 7.5 hp

eller

150 högskolepoäng från grundblocket på brandingenjörsutbildning från ett erkänt lärosäte motsvarande grundblocket med liknande struktur i programuppbyggnad som brandingenjörsprogrammet vid LTH, inklusive kurs i flerdimensionell analys om minst 6 hp och kurs i statistik om minst 7.5 h.

Examen

Civilingenjörsexamen i Riskhantering
Master of Science in Engineering, Risk Management and Safety Engineering

Ansökan och antagning

Riskhanteringsprogrammet är ett tvåårigt avslutande civilingenjörsprogram, vilket innebär att man måste ha fullgjort tre års studier på valfritt civilingenjörsprogram eller på brandingenjörsprogrammet vid LTH . Det finns även möjlighet för civilingenjörsstudenter från andra lärosäten att söka till risk-hanteringsprogrammet .

Mer om antagning

Intervjuer

Johan Ingvarson. Foto.

Väldigt mycket av min tid går åt till att försöka få verksamheten själv att inse vilka risker de faktiskt har och hur man bör jobba för att dessa risker inte ska medföra faktiska olyckor.

Johan Ingvarson, riskkonsult

Vad gör du på jobbet? 

Jag arbetar som konsult och hjälper olika verksamheter, ofta större kemikaliehanterande industrier, att hantera sina risker. Huvudsakligen jobbar jag tillsammans med verksamheterna för att hitta effektiva processer med strukturer och tillvägagångssätt för att identifiera, analysera och hantera de risker som finns i verksamheten. Väldigt mycket av min tid går åt till att försöka få verksamheten själv att inse vilka risker de faktiskt har och hur man bör jobba för att dessa risker inte ska medföra faktiska olyckor. Dessutom jobbar jag mycket med incident- och olycksutredningar för att se på hur man kan förhindra att motsvarande händelser inträffar igen.

Vad innebär det för dig att jobba med riskhantering?

I praktiken handlar mitt jobb väldigt mycket om att kommunicera med människor. Dels måste jag prata med människor i olika typer av verksamheter för att förstå hur de jobbar och vad de faktiskt sysslar med i praktiken, dels vill jag förmå människor att agera på ett tryggt och säkert sätt. Allt detta handlar om att kunna kommunicera, och för att kunna kommunicera behöver man både en stabil kunskapsmässig grund att stå på och ett engagemang och driv att vilja förändra och förbättra människors vardag till det bättre. 

Några konkreta tips till framtida studenter som är intresserade av riskhantering och det området?

Mitt hetaste tips är: var nyfiken! Se dig omkring, testa olika saker - det finns massor av olika varianter av riskhantering och du kommer garanterat att hitta något som passar dig. Oavsett om det är att vara ute på fältet för att hantera katastrofer eller hos myndigheter för att ta fram regler och strategier eller på en industri för att förhindra olyckor. 

Ett annat gott råd som jag själv har haft mycket nytta av: se till att hitta en mentor eller flera. Att jobba tillsammans med någon som jobbat ett tag är ovärderligt! Man har så otroligt mycket kvar att lära när man är klar i skolan och att då få jobba tätt tillsammans med någon ger dig möjligheten att snabbt samla erfarenhet. Att dessutom få möjlighet att bearbeta och reflektera över dessa erfarenheter tillsammans med någon som varit med förr skapar väldigt stor trygghet.

Läs hela Johans berättelse 
Dölj Johans berättelse 
Josefin Barup. Foto.

Från utbildningen har jag lärt mig att väga samman olika perspektiv och att på ett systematiskt sätt hantera osäkerheter, vilket jag har stor nytta av nu.

Josefin Barup, digitaliseringsstrateg, VA SYD

Samhällsfrågor och i synnerhet miljöfrågor är något som alltid legat Josefin Barup varmt om hjärtat och som fick henne att söka sig vidare till LTH:s utbildning i riskhantering.

– Jag såg mig själv som samhällsvetare, men drivet att vilja hitta praktiska lösningar på miljöproblemen gjorde att jag ganska snart började snegla på naturvetenskapliga utbildningar. Då hittade jag Ekosystemteknik på LTH. Jag var ingen stjärna på LTH direkt och tyckte att det var ganska svårt – tills vi började läsa ekotoxikologi. När kurserna handlade om saker som var giftiga, eller på annat sätt farliga, då vaknade min hjärna!

Efter tre år på ekosystemteknik kändes det som ett självklart val för Josefin att fortsätta sina studier inom Riskhantering. Hon tyckte att utbildningen erbjöd en bra bredd med kurser i statistik, ekonomi och juridik vid sidan om det tekniska perspektivet.

Sedan examen 2010 har Josefin arbetat på VA SYD, som hanterar vatten- och avlopp i kommunerna Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö samt insamlingen av hushållsavfall i Burlöv och Malmö.

– Idag använder jag mina kunskaper från Riskhanteringsprogrammet på ett lite annorlunda sätt. De frågor vi arbetar med är ofta komplexa och spänner över lång tid. Hur klarar vi att dricksvattenförsörja i ett klimat där torra somrar, som exempelvis sommaren 2018, är mer standard än undantag? Hur ska vi försörja Lunds stad med dricksvatten på 50 års sikt? Från utbildningen har jag lärt mig att väga samman olika perspektiv och att på ett systematiskt sätt hantera osäkerheter, vilket jag har stor nytta av nu.

Läs hela Josefins berättelse 
Dölj Josefins berättelse 
Josefin Barup. Foto.

Kurser

Dessa ämesområden och kurslistningar är till för att ge en överblick av programmets kurser. För LTH:s officiella kursinformation, se läro- och timplanen.

Läro- och timplanen på Studentwebben LTH

Ämnesområden

Årskurs 1 - 3

  • Tidigare utbildningsprogram (Brandingenjör eller civilingenjör)

Årskurs 4

  • Människa, teknik, organisation och hantering av risker
  • Riskanalysens och riskhanteringens grunder
  • Riskanalys inom säkerhet
  • Statistiska metoder för säkerhetsanalys
  • Riskanalys för hälsa- och miljöområdet
  • Riskhanteringsprocessen
  • Valfri kurs

Årskurs 5

  • Valfria Kurser
  • Examensarbete

Kontakt

Eva Wetterholm Pålsson. Foto.

Eva Wetterholm Pålsson

Studie- och karriärvägledare

eva.wetterholm_palsson@lth.lu.se
046–222 70 31

 

Ioanna Karageorgou

Internationell koordinator

ioanna.karageorgou@lth.lu.se
046-222 93 51

Åsa Vestergren. Foto.

Åsa Vestergren

Programplanerare

asa.vestergren@lth.lu.se
046-222 73 11

 

Marcus Abrahamsson. Foto.

Marcus Abrahamsson

Programledare

marcus.abrahamsson@risk.lth.se
046-222 97 17