I dag används enligt WWI ca 20% av allt timmer som avverkas till pappersproduktion. Detta ger hälften av världens papper medan den andra hälften fås genom återanvändning. För att framställa 1 kg papper åtgår 3,5 kilo trä.

För 27 år sedan lanserade tidskriften ”Business Week” bilden av det papperslösa kontoret. Införandet av datorer och Internet skulle minska pappers-användning drastiskt, var föreställningen. Visionen om en nätverksbaserad immaterial kommunikation var stor.

Utvecklingen har gått i en helt motsatt riktning. Den elektriska kommunikationen bidrar i stället till att öka papperskonsumtionen inom stort sett alla marknadssektorer. Det papperslösa kontoret uppstod aldrig. I stället fick vi det pappersslösande kontoret och en förbrukning som stiger med 5 % om året.

För närvarande åtgår globalt 300 miljoner ton papper om året och detta är en fördubbling sedan www infördes. Under 90-talet ökade pappersanvändningen 30 % och om allt papper i A4-format staplades upp, så skulle detta nå till Månen och tillbaka åtta gånger.

Varje person i Skandinavien använder 250 kg papper per år och en stigning på 5 % årligen är förväntad. Man har konstaterat att sedan e-post införts har förbrukningen av papper ökat med 40 %.

Tidningen Die Zeit 2003-01-16:  Der Tod hat einen Motor av Klaus Gietinger översättning till svenska av Saila Olsson.

”Det dödas en miljon människor i trafiken varje år – de flesta i utvecklingsländerna.

Aldrig någonsin i biltrafikens historia har bilkörning varit så säkert som i dag. Men detta gäller bara en liten del av världen. I lågt motoriserade områden som Afrika, Latinamerika och Asien (utom Japan) kör visserligen bara en tredjedel av världens bilar, men där händer 89 % av dödliga olyckor i trafiken.

Sådana globala uppgifter är inte alls så lätta att forska. För 2 år sedan försökte en studie – i uppdrag av Världsbanken – sammanställa antal trafikdöda 1999. Trafikforskare Goff Jacobs, Amy Aeron-Thomas och Angela Astrop samlade alla uppgifter de fick tag på och försökte sätta ljus på de gigantiska mörkertalen. Resultatet var skrämmande: Upp till 850 000 döda och 35 miljoner skadade kräver biltrafiken årligen. Materiella skador ligger på USD 500 miljarder med starkt ökande tendens.”

När en ny teknologi ska implementeras i samhället står man inför problemet att fastlägga en struktur efter ett mönster för denna teknologis organisering. Denna struktur måste då anpassas till de villkor som råder. Detta innebär att en ny teknologi – som ofta är primitiv – begränsar möjligheterna.

Ett exempel på detta är skrivmaskinen som har spelat en stor roll för utvecklingen av industri-samhället efter år 1880 och för dagspressen efter 1900-talet.

När skrivmaskinerna började massproduceras var ett av de stora problemen att vissa tangenter fastnade i varandra om man tryckte ner dem i för snabb följd. QWERTY-tangentbordet konstruerades för att sänka skrivtempot genom att placera de vanligaste bokstäverna långt ifrån varandra, företrädesvis vid vänsterhandens svagare fingrar. Men även om de tekniska begränsningarna snabbt eliminerades och nya förslag på snabbare tangentbordslayouter har alla hundra miljontals användare som är vana vid QWERTY-bordet omöjliggjort alla försök till en tangentbordseffektivisering

Den stora utmaningen ligger här i att på ett tidigt stadium – barntekniken – knyta utvecklingsperspektivet till det nya och söka förhindra låsningar baserade på initialteknologins situation.

Det ständiga nyskapandet av teknologi leder till en alltmer teknikintensiv tillvaro. Principiellt kan man beskriva två helt olika vägar in i framtiden. Den ena är den där teknologin har tagit överhand och som för till en teknomani. Den andra vägen är den som för mot en tillvaro där teknologin styrs av humanistiska och etiska avgöranden. I detta fall blir tekniken balanserad och inordnad i en harmonisk samhällsutveckling.

Efterhand som den teknologiska utvecklingen äger rum blir valmöjligheterna flera, utmaningarna större och etiken alltmer betydelsefull. Teknologisk utveckling är därför kopplad till en humanistisk utmaning. Ju mer teknik – ju större behov för etik.

Masstransport av människor inom speciell turistsektor har möjliggjorts genom utveckling av passagerarflyget. Baksidan är de ekologiska, kulturella och ekonomiska effekterna.

Sedan ting började framställas har dessa varit värdefulla. Att ta hand om dem, att vårda dem och att reparera det som gått sönder har varit det normala genom historien. Vid 1900-talets mitt ändrades detta förhållande för ett växande antal produkter. Då inträffade det att produkterna började att bli billiga samtidigt som tiden blev alltmer värdefull – till och med så värdefull att det inte kunde löna sig att reparera saker.

Time is Money – blev en faktor som ledde till slit- och slängideologin. Denna har blivit utbredd och många produkter i dag köps, används och kasseras i stället för att repareras. Fler och fler billiga och därmed oreparerbara saker omger oss. Utbytbarheten har besegrat varaktigheten.

Myten om kunskapens träd och människans medvetandegörelse rymmer intressanta relationskopplingar för uppbyggandet av technolutionbilderna. I myten uppmanar frestaren – ormen – till att man äter av den förbjudna frukten på kunskapens träd. I och med detta får människan förmågan att skilja mellan gott och ont. Därmed följer ett ansvar som gör att människan hela tiden kan välja mellan gott och ont, mellan en väg och en annan väg. Att vara människa är därför att ständigt stå i en valsituation.

Att ha kunskap om gott och ont innebär således att stå inför handlingsmöjligheter som får olikartade konsekvenser. I spektret av möjligheter finns givetvis frestelsen, som kan ses som ett spänningsfält mellan det onda och det goda. Det är detta som gör valsituationen mänsklig. Den medvetna människan blir utmanad i sin mänsklighet.

Detta ansvar och dess koppling till morgondagen knyts till en linje på bilden som startar hos frestaren/ormen, som utlöste ansvarskänslan, och som via äpplets kärnhus sträcker sig ut i de på olika sätt förstärkande teknologiska systemen.

Hjärtat, som symboliserar det humana knyter sig därför till ormen – gott-ont-valets igångsättare. Hjärtat på technolution – bilderna representerar därför det nödvändiga och ständiga mänskliga valet av väg framåt.

En speciell intressant aspekt i myten är att det är genom en antiauktoritär handling som paradisvarelserna blir medvetna människor. Det mänskliga hjärtat klappar i en dissident och denna upprorsanda är troligen en nödvändig kvalitet när människan ska leva med en teknologisk utveckling.

Den mänskliga skaparförmågan är en grundläggande livsfunktion. Att kunna utföra saker är eftersträvansvärt och människans kapacitet har stor betydelse för personlighet och identitet. När kropp och sinne förstärks med teknologi ökas kapaciteten och detta ger då en positiv effekt. Eftersom en hel del teknik förutsätter en ekonomisk insats, så innebär också detta att en statuseffekt uppstår. Att ha tillgång till teknologi som ökar kapaciteten blir därför en plusfaktor.

Ny och ofta dyr teknologi introduceras ofta av människor som har stora resurser ekonomiskt eller på annat sätt. De blir då trendskapande och teknologin sprids. Teknologiproducentens önskan att öka produktionen och det demokratiska samhällets inriktning att fördela resurserna, samverkar med den nya teknologin. Fåtalets lyx blir efterhand till flertalets vardag.

Harry Fords bilproduktion är ett exempel på detta, telefonen är ett annat. Det unika telefon-innehavet blev efterhand till mobiltelefon för envar. De första telefonsystemens sammankoppling av ett fåtal apparater har blivit till allas kontakt med alla.