Metoder för mindre svinn på fruktodlingar i tropikerna prisas

Att lägga ut ris, bönor, hirs och frukt på marken för att soltorka dem är ett vanligt och billigt sätt att tillvarata och konservera frukt och grönsaker runt om i världen, inte minst i varma och fattiga områden.

Metoden kan fungera bra under rätt förhållanden. Men det finns utmaningar: fåglar bajsar på matråvarorna, insekter fastnar eller så möglar de bort av för hög luftfuktighet. Samtidigt är det inte all mat som kan skäras och läggas ut på marken, till exempel citrusfrukter. De innehåller mycket vätska och passar därför inte heller för torkning.

Studerade hela processen på plats i Moçambique

För att se om det går att minska matsvinnet från citrusfrukter bestämde sig en grupp forskare från olika discipliner för några år sedan att titta närmare problemet. Tack vare samarbete med Eduardo Mondlanes universitetet i Maputo i Moçambique fick de kontakter med bönder som äger fruktodlingar i landet och kunde studera processen från ”ax till limpa”.

En av deltagarna var Randi Phinney, doktorand i livsmedelsteknik på LTH och som nu belönas med Sparbanken Skånes Forskningspris för särskilt framstående avhandling för sina förslag till lösningar. Prissumman är på 100.000 kronor.

Vad handlar lösningarna om, då? Jo, till en början utvecklade hon och hennes kollegor en andningsbar plastpåse som kunde omvandla citrusfruktjuice till fruktsaftkoncentrat eller marmelad.

Till skillnad från vanliga plastpåsar var den konstruerad på ett sätt som gjorde det omöjligt för skadliga bakterier och mögelsporer att tränga in. Samtidigt ”andades” den och kunde nyttja solenergin för att avdunsta vattnet och skapa koncentrat som kunde förvaras utan kylning i flera månader eller år

Inspirationen för metoden kom i början från en av Randis handledare på LTH, Petr Dejmek. Därefter i ett samarbete med Textilhögskolan i Borås kom forskarna på ett material till påsarna som möjliggjorde att konceptet kunde utvärderas på ett säkert sätt på landsbygden i Mocambique under realistiska förhållanden. 

– Det är en lovande produkt som tillåter att torkningsprocessen blir mer hygienisk än traditionella soltorkningsprocesser. Processen kan också utföras på landsbygden i en liten skala nära odlingsområdet vilket minskar påverkan på miljön

Kruxet är att påsens material i dagsläget inte är biologiskt nedbrytbar.

– Det går säkerligen att fixa med mer forskning, men innan dess tycker jag inte den bör användas ute i fält, resonerar Randi Phinney.

Parallellt studerade de möjligheten till att snabba på torkningsprocessen med hjälp av forskare från Energi och ByggnadsDesign på Lunds universitet  – torkning är ju ett annat sätt att konservera mat.

Ju snabbare vattnet tas bort, desto mindre risk för tillväxt av mögel och bakterier under själva torkningen. I gruppen fanns även en samhällsvetare från Ruralis (Institute for Rural and Regional Research) i Norge för att säkerställa att hela torkningsprocessen skulle accepteras av bönderna och passa in i deras befintliga rutiner.   

Resultatet blev en soltork med soldriven värmefläkt som halverade torktiden. Den används nu på plats i Mocambique av bönderna som deltog i studien för att torka och konservera olika typer av mat.

Om påsen blir biologiskt nedbrytbar i framtiden går det lätt att torka påsarna och andra typer av mat i soltorken samtidigt. Det finns även potential att optimera soltorkens design för att koka upp vatten samtidigt när man torkar påsarna. Detta skulle hjälpa bönderna att lättare få rent vatten som alltid behövs när man bearbetar mat.

Till sist, vad ska du göra för pengarna?

– Jag har inte bestämt mig riktigt. Jag vill gärna hjälpa flickor i Moçambique till bättre utbildning via Barnfonden. Om flickor får utbildning kan det göra stor skillnad. Och så vill jag nog köpa en bil.

Länk till avhandlingen Solar Assisted Pervaporation : A process for the concentration of fruit juices in membrane pouches with solar energy (lu.se)

Sparbanken Skånes forskningspris för särskilt framstående avhandling ska tilldelas en nybliven doktor som i sin avhandling visat prov på framstående arbete inom företrädelsevis hållbar utveckling.